Jag fick en snilleblixt igår kväll. Jag kom på att jag borde göra något bra för någon – ni vet när det dåliga samvetet kryper sig på och man inser att alla andra är med i typ Röda korset, donerar pengar till Cancerfonden och jobbar med att stärka tonårstjejer eller något sånt. Jag kom på att mitt kall antagligen var att börja brevväxla med någon fånge i ett amerikanskt fängelse. Jag tänkte utesluta de femtioåriga återfallsförbrytarna och leta upp någon som hamnade i finkan när de var typ 18 år gamla och hade ett straff på minst femton år (man vill ju inte gärna skriva några brev och så kommer människan ut efter ett år och letar upp en eller nåt) för jag kom fram till att just dessa personer kanske kände att de hade gjort ett misstag som ung och nu så att säga sona sina brott och jag skulle kunna komma in där med all min visdom om livet och bara lyfta denna personen (jag tänker lite samma effekt som när fångar finner gud). Jag hittade till slut två personer som skulle kunna vara tänkbara kandidater. Den ena verkade trevlig, men när jag såg att han satt inne för mord kändes det sjukt obekvämt och jag strök honom. Den andra satt inne för grovt rån och droginnehav vilket kändes okej med mig i sammanhanget. Problemet var bara att han hette Clint. No way att jag kan brevväxla med en snubbe som heter Clint. Går inte. Så nu har jag avskrivit mitt fångprojekt.