Jag sitter just nu och planerar och sorterar vår kommande Romresa. Varför var en enda stad tvungen att få typ hundratusen sevärdheter? Jag menar, vissa städer är ju astråkiga (jag tänker: Osnabrück, Antwerpen, Malaga och typ Västerås). De kunde ju få ett par skulpturer eller några små ruiner av Rom så att inte allt var på samma plats. Problemet är att vi ska vara i Rom från måndag till torsdag och det finns inte en möjlighet (även om vi skiter i att sova och håller joggingtempo 24-7) att hinna se allt som det tipsas om. Nu har jag skrivit en lista på de sevärdheter jag kan tänka mig att köa för. Sedan har jag lagt utrymme för matmarknader, glassätande, pastaätande, aperetivo och vin på barer i coola områden. Nu ska jag bara tvinga min kille att göra detsamma och därefter får vi synkronisera våra listor och kompromissa ner dem till en. Det kan bli intressant. Sedan försöker jag läsa på lite. För mig är det fullständigt meningslöst att besöka museer eller antika ruiner utan att veta vad jag ser. Då skulle ju Forum romanum lika gärna kunna vara rester av något bostadsområde som ockuperades av studenter -68 och sedan brändes. Eller Pantheon något som några nyrika amerikaner byggde 1985 för att signalera att de förstod ”det där med europeisk stil och klass”. Eller nåt. Så antiken, senantiken och tidig medeltid är det jag ägnar mig mest åt just idag.