När mat är viktigare än musik
avMin kille ringde för ett tag sedan från bilen på väg från Hultsfred. Istället för att ge en utförlig recension av gårkvällens spelningar räknade han i tur och ordning upp sina matintag. Så gör bara en människa som känner mig väl. Självklart är jag mest intresserad av vilka rätter han hade inmundigat under sin miniresa. Nu blev det lite av en besvikelse för min del då han varken hade ätit älgkebab eller langos utan hållt sig till något så trist som texmextallrik (trots att han ingående förklarade hur lyckad den hade varit). Sedan hade han tydligen ätit pannkakor tidigt i morse på en bowlinghall i Hultsfred och passat på att spela några bowlingrundor också. Det var ju i och för sig bara sjukt. För att släta över min uppenbara besvikelse gällande matintaget sa han att en present hade införskaffats. Jag undrade vad det var men det avslöjade han inte. Jag tror att det är Pete Doherty inslagen i bubbelplast och röd rosett. Hoppas i alla fall.