Jag har en tendens att kunna bli ganska nördig emellanåt. På sistone till exempel, har jag känt ett starkt sug att införskaffa en polisradio. På allvar alltså. Jag avskyr nämligen att inte veta vad som försiggår. För en stund sedan körde en polispiket förbi vårt fönster med blinkande blåljus och tog kurvan mot Östgötagatan på två hjul. Då blir man ju sugen på att slå på sin polisradio och kolla läget. Det är av samma anledning som jag försökte ta mig in på försvarets tolkskola när jag gick sista året i gymnasiet. Men då tog de inte in tjejer. Då blev jag feminist istället. I alla fall så var jag så sugen på att få lite ”bakom kulisserna-insikt”. Sedan läste jag internationella relationer och funderade på både FRA och UD såklart. Men sedan insåg jag att FRA kanske inte ansåg att man var lämplig som sökande när ens största drivkraft var nyfikenhet istället för rikets säkerhet. Men jag avskyr verkligen det där med att folk håller saker hemliga. För mig idag känns hela underrättelsemaskineriet som när man var liten och mamma och pappa pratade engelska eller franska med varandra när julen började nalkas. Man fattade att något stort väntade men man hade ingen tillgång till informationen. Vem vet – jag kanske blir spion. Endast för egen räkning då. Bara för att stilla min nyfikenhet.

EDIT: Hittade en site där man kan lyssna live på polisradio med en minuts fördröjning. Då slipper jag ju köpa en!