Gud. Man inser att man bloggar lite för mycket när man drömmer en mardröm om sin blogg. Jag skulle av någon anledning lotta ut en tacofiesta på min blogg. Jag fotade tacoskal (hårda), en burk guacamole, lite kryddmixar och dessutom festliga papperstallrikar och annat krimskrams, lade ut fotona på bloggen och bara: hej alla läsare – här kan ni få en hel texmexfest bara genom att skriva ett par meningar i kommentarerna. Nästa morgon när jag med spänning kollade min blogg möts jag av typ hatkommentarer. En kvinna hade skrivit ungefär: Men precis som att jag skulle få för mig att äta HÅRDA tacoskal! Och vad fruktansvärt lågbudget att lotta ut fabrikstillverkad guacamole – nej JAG äter bara färsklagad dito. Då blev jag skitförbannad av detta snobberi och skrev ett skiteklakt svar som lät något i den här stilen: Din jäkla snobb, vore det bättre om jag jag gjorde min egen guacamole, lade den i en tupperware och postade den till dig i sommarvärmen? Skaffa dig ett liv istället för att klanka ner på tacofiestor. Det är då man inser att bloggande kanske visst påverkar ens mentala hälsa ibland.