Oj, jag glömde att tipsa om Bloggkommentatorerna i förra inlägget. Bloggkommentatorerna består av två tjejer som lägger ner sin själ i att följa en massa stora bloggar (och en del små) och skriver sedan träffsäkra kommentarer om vad som skrivs just nu. Det är underhållande läsning och för er som inte läser så många bloggar får man dessutom tips på nya bloggar. Ett gediget jobb får man säga.

Jag tycker att folk är ganska dåliga på att tipsa om läsvärda bloggar. Tyvärr är kvantitet, snarare än kvalitet, ett riktmärke inom bloggosfären så det är inte alltid så enkelt att hitta de där läsvärda och geniala bloggarna bland alla ”dagens outfit” och ”caffè latte”. Men här ska jag ge er tre väldigt läsvärda tips. Inom kort kommer dessutom fler tips.

Johan Lindqvists blogg
En tv-producent som bland annat står bakom ”Hål i väggen”. Han levererar alltid fantastiska små iakttagelser och aldrig utan poäng. Fullkomligt genialt!

Kristofers blogg
Tidiningen Cafés nöjeschef. En briljant ordkonnärssör som lyckas skildra vardagen på ett sätt som alltid tvingar fram ett skratt. Trots att skrattet ibland fastnar i halsen. Uppdaterar flitigt utan att göra avkall på kvaliteten.

Klaras blogg
Klara började som praktikant på 1000apor.se och har sedan gjort kometkarriär på urkort tid. Men man förstår varför när man läser hennes blogg. Roligare, mer träffsäker och smartare tjej är svårt att hitta. Hade jag ägt en tidning så hade hon utan större eftertanke fått blir chefredaktör med fria händer.

Tipsa gärna i kommentarsfältet om era favoritbloggar (och hoppa helst över mainstream-stereotyps-bloggarna)!

Äh, jag har så trist efter en kväll då min kille valde tv-program (idol, (orkar inte en säsong till! Avskydde det redan efter första. Nej INNAN första säsongen) Vem kan slå Filip och Fredrik, (Jag är så trött på dem nu – överexponering någon? Dessutom hatar jag tävlingslekar i tv) och slutligen Top Gear (what to say?)). Så nu går jag och lägger mig med min deckare och hoppas på att få sova bort tristessen.

Idag är jag trött på Stockholm och Sverige. Det är grått, kallt och trist. Jag räknar dagarna tills vi drar till Paris. Eller vid närmare eftertanke så försökte jag räkna dagarna när jag skrev föregående mening men huvudräkning har aldrig varit mitt ess i ärmen så jag är inte helt övertygad om hur lång tid det är kvar. Vi åker i alla fall den fjärde. Uppenbarligen för lång tid dit för att kunna räkna ut hur många dagar det rör sig om. Har jag tur kommer jag i mina supertajta jeans innan dess. Minus åtta kilo säger vågen nu. Det firade jag med en portion marängsviss.

Jag har länge velat ha en egen ö. Nu ser jag att man med lite pengar på kontot i alla fall kan skaffa sig ett tröstpris – en semester på en egen ö. Jag drömmer om att få tillbringa några veckor i tropiskt klimat på min egna ö, med havet utanför huset, långa vita stränder och någon glad lokalbo (givetvis från grannön) som grillar fisk, serverar ris och grönsaker, skär upp exotisk frukt och lägger ut vackert på stora fat och mixar goda smoothies till frukost. Tänk att få vara där med hundra olästa pocketböcker i den snidade bokhyllan och börja varje förmiddag med passionsfruktssmoothie och en promenad längs stranden. Sedan tar man en bok och sin sunbed och ligger och pressar lite och avbryter med några dopp i det turkosa vattnet. Sedan serveras lunch – kanske ett grillspett med marinerad, nyfångad scampi och kokosris. Sedan kanske man tar en till liten promenad innan duschen och middagen som avnjuts på verandan ackompanjerad av vågornas kluckande och en svart himmel med miljontals stjärnor. Så sitter man där i en strandklänning med ett glas vitt och bara njuter. Kanske låter jag en massör komma typ varannan dag också. Sedan skulle man vara helt utvilad och harmonisk och stå ut lite i vardagen igen. Innan man ger sig av på nästa ö-semester.

Om jag hade varit, ja lite mer modellaktig så hade jag nog kört den här looken på någon häftig skiva. Jag är ganska besatt av svart och spets sedan urminnes tider. Urringningar har också varit min melodi. Dock inte av den här kalibern. Håret gillar jag också. Jag försökte mig på en liknande variant i Spanien nu i augusti med min syrras coola vågtång. Det blev ashäftigt. Sedan älskar jag blandningen svart/rött/vitt och den här outfiten plockar åtminstone två av tre. Men jag hade nog valt att minska urringningen något, satt på ett knallrött läppstift åt det orangea hållet lite. Och behövt gå ner ungefär hundra kilo i vikt. Och åka till Kina där man kan göra sådana där smärtsamma benförlängningar då de liksom bryter benet på sjukhus och sedan skruvar och donar i typ åtta månader. Annars så!

Bild lånad härifrån

Min äldsta killkompis från vår spanska by lade precis upp några foton från en rolig kväll i hans gamla lägenhet sommaren -01. Den där sommaren använde han nalleöron som bästa flirtknep. Jag vet inte hur många tjejer han fick på kroken med hjälp av dem där. Här testar jag öronens attraktionskraft på en bild. Och shit, vilket långt hår jag hade också!

Det finns lite nya middagstips ute på min matblogg nu. Titta gärna in! http://matamig.blogspot.com

På lördag ska vi på 90-årsskiva. Det är the old granddad som bjuder in till smokingfest på Rådhuset borta i Uddevalla. Så på lördag morgon ska vi packa in mig, min kille och mina två systrar och köra rakt genom Sverige till västkusten. Min pojkvän ska klä ut sig till James Bond och se ut ungefär såhär (fast med lite mer biker-look med tanke på hårlängden och skägget). Själv ska jag klämma mig i ett turkost slinkigt fodral (tack Gud för de sex kilo jag tappat med hjälp av salmonelladieten!). Enligt gällande rykten ska det bland annat serveras hjortfilé. Det är ju anledning nog för att resa femtio mil. Sedan måste jag förnedra mig lite med resten av släkten och sjunga egenkomponerade sånger och allt sånt som hör 90-årsfester till. Men kul ska det bli.

Igår var det ju en massa rubriker om ”En folkkär artist i 40-årsåldern” som anhölls misstänkt för att ha misshandlat sin fru. Idag menar frun att artisten är oskyldig och att hon antagligen har skadat sig själv. Det vore ju självklart fruktansvärt om artisten sitter oskyldigt anhållen, men minst lika obehagligt är det ju om frun förnekar hans inblandning om det nu var han som misshandlade henne. Men såhär säger frun själv. Ibland är bloggar bra när man vill göra sin egen röst hörd bland allt skvaller som cirkulerar.

Gårdagens andra rubrik handlade om en känd artist som misstänktes för våldtäkt på en 15-åring på en gymnasiefest. Idag rasar denna artist över rubriken ”våldtäkt” när det i själva verket bara var sexuellt tvång. Eh? Jag tror inte att den 15-åriga tjejen som blev utsatt känner någon skillnad mellan våldtäkt och sexuellt tvång. Övergrepp som övergrepp. För er som är nyfikna kan jag meddela att det den kända artisten har varit i blåsväder förut. Eller jaja – här har ni länken till hans blogg och så får ni läsa hans version där.