Sommaren 2003 tillbringade jag i Sevilla och Cordoba i södra Spanien. Jag dog av värme i princip då termometern stod på ungefär 49 grader dag ut och dag in. Hade man otur så blåste det  – hårfönsvarma vindar från Sahara. Jag gick inte ett steg utan mitt E111 i handen in case of emergency (dvs att jag skulle kollapsa på gatan av värmen).

I Sevilla finns ett bostadsområde som kallas Las 3000 – ”De tretusen” – efter någon slags projektplan som gick ut på att man skulle bygga tretusen bostäder åt fattigare människor. Att åka genom Las 3000 är obehagligt men framför allt en viktig insikt i hur illa ställt människor i dagens moderna Spanien faktiskt lever. Det finns inte en enda gatlampa eller trafikljus som inte är krossat med stenar. De stora gröna soptunnorna i plast fylls med vatten på sommaren och barnen badar i dem.

Runt denna förort hittar man massor av djur som står tjudrade i närmaste lyktstolpe. Det kan vara getter, åsnor och många hästar. Jag blev helt gråtfärdig en gång när vi körde förbi och såg hästarna i solgasset. De hade ingenstans att skydda sig från solen och ingenting att äta eller dricka. En natt när vi hade varit ute så tvingade jag mina kamrater att köra mig till Las 3000. Där passade jag på att ge hästarna mat utan att bli upptäckt av ägarna. Då fick jag lite ro i själen. Titta gärna på klippet nedan för att få en snabb inblick hur illa det verkligen är i Las 3000.