Om att ha semifotografiskt minne och kunna rabbla
avJag har ju lite sådär semifotografiskt minne. Flera gånger har jag suttit på en stor tenta utan att kunna svaret på en viss fråga. Då har jag blundat och liksom mentalt bläddrat igenom den bok jag misstänker att svaret finns i och till slut stannat vid en bildtext och kunnat läsa den och därefter svara korrekt på tentafrågan. Helt sjukt. På grund av detta semifotografiska minne är jag ju självklart också en rabblare av rang. Jag testade just mig själv med gamla rabbelkunskaper och upptäckte att alla tyska ackusativ- och dativprepositioner sitter där de ska (ni vet: an, auf, hinter, in, neben etc). Sedan överraskade jag mig med att rabbla hela trosbekännelsen och självklart fader vår (den kan nog de flesta). Därefter briljerade jag med alla Afrikanska länder. Jag fick dock använda hjärnan lite då vissa länder har bytt namn sedan jag lärde mig att rabbla det. Därefter körde jag centralamerikas länder i ordning och avslutade det hela med verben som följs av predikatfyllnad på svenska. I still got it.