Igår var vi ute en sväng på juledagen som det sig bör. Den traditionsenliga festen som gick av stapeln för trettonde året i rad huserade i år på Dunkers kulturhus – ungefär så nära man kan komma New York utan att lämna Helsingborg. Sedan fanns det en hel del gamla bekanta ansikten och många nya. Insåg att jag är en gammal räv i sådana här sammanhang och att det har hunnit blir elva studenter efter jag tog min egen. Blev dock glad när en kille trodde att jag var -86:a. Sedan spelades det en del house av DJ man känt sedan han var kanske fjorton och sprang runt med en record bag från London fylld med gamla vinyler. Kul var det också att träffa en av arrangörerna som man också känt i hundra år som dessutom är en urduktigt och framgångsrik regissör. Annars var det många killar i ironiska tangorabatter, rutiga skjortor, alternativt neonspräckliga hoods, rufsiga frisyrer och smala ben som dansade liksom lite sarkastiskt slängigt som brukar känneteckna elektroungar i tidig tjugoårsålder. Avslutade självklart kvällen med mat från Petters.