Att skriva ett effektivt blogginlägg är inte det allra enklaste. Vi har redan gått igenom hur man disponerar det och hur man gör sina åsikter mer slagfärdiga. Nu kommer vi till det sista kapitlet som behandlar just blogginlägg. Idag ska vi titta på några småsaker som tillsammans gör dina blogginlägg mer läsvänliga och proffsigare.

• Lär dig stava. I längden är det ingen som orkar läsa en slarvigt skriven blogg. Stavfel, talspråk och tafflig grammatik leder lätt till att ingen tar dina åsikter på allvar. Mina bästa tips är att undvika asterisker (*), smileys, fler än ett utropstecken i rad och rent talspråk. Om man känner sig osäker på stavning och grammatik kan man skriva sitt blogginlägg i Word där det finns stavningskontroll och sedan kopiera och klistra in texten i sin egen blogg. De ord som jag känner mig osäker på rent stavningsmässigt brukar jag alltid bara googla innan jag skriver dem i bloggen. Det tar en sekund men jag tjänar lite trovärdighet.
•  Använd bilder. En blogg med bara massa text avskräcker många läsare. Ett bra sätt att få lite luft är att helt enkelt lägga in en bild som illusterar det du skriver om. Antingen använder du dig av egna bilder (vilket är att rekommendera). Om du använder dig av andra bilder (exempelvis efter en bildgoogling) så var noga med att skriva under bilden vem som har tagit den – eller åtminstone var du har hittat den. Det är egentligen olagligt men många så länge man ger fotografen kredd så brukar det inte uppstå problem. Kom ihåg att personliga bilder brukar vara uppskattade – ta några bilder på fredagsmiddagen, nästa fest eller bara en vanlig utekväll.
• Tänk på din layout. Hur ser din blogg ut? Hur matchar den innehållet? En del väljer väldigt stilrena bloggar – kanske bara svart text mot vit bakgrund. Det är lättläst men kanske lite opersonligt. Däremot kan en blogg i tusen färger och hundratals blinkande glitterhundvalpar vara rent frånstötande. Tänk på att dina texter och din bloggs utseende bör vara något sånär kompatibla.
• Rubriker. Om försöker lära oss av kvällstidningarna vilka är gudarna i rubriksättning så förstår vi att en kortfattad, innehållsrik rubrik med provocerande ord alltid lockar läsare. Ibland brukar jag roa mig med att se hur många fler klick jag får på ett ordinärt inlägg bara för att jag har skrivit en lockande rubrik. Ha rubrikens makt i åtanke.

I nästa kapitel kommer tips om hur man får fler läsare till sin blogg.

Läs även:
Malins bloggskola – lektion 1: Målgrupp och bloggtema
Malins bloggskola – lektion 2: Nischa dig!
Malins bloggskola – lektion 3: Privatliv på bloggen
Malins bloggskola – lektion 4A: Att skriva effektiva blogginlägg
Malins bloggskola – lektion 4B: Att skriva effektiva blogginlägg

Jag sitter här och slökollar efter klänningar på asos.com. Helt plötsligt dyker denna klänning upp i mitt blickfång och jag ställer mig den självklara frågan: vem skulle få för sig att beställa den här trasan när modellen som antagligen väger runt tre, fyra kilo får ett gigantiskt ass? Hon skulle behöva en skylt på ryggen där det varnas för ”bred last”. Tänk då hur jag hade sett ut i samma skapelse. Herregud.

Bild från asos.com

Vilken installationsyra det är just nu i D.C! Jag önskar nästan att jag vore där (om jag slapp köerna, trängseln och allt det där jobbiga). Jag snappade just upp Michelle Obamas inauguration-oufit och fick Jackie Kennedy-gåshud över åtminstone halva kroppen. För visst känns det som att Michelles stylister har tänkt till lite här. 1961 dök Jackie upp i den egendesignade enseblen vi ser på bilden nedan; stilig cape med som hålls ihop med dekorativt smycke, vit böljande klänning med glitterdetaljer. Hon var 31 år gammal då och hon och hennes make utstrålade ungdom, nystart och framtidstro. Precis samma fenomen utspelar sig nu 2009 med Barack och Michelle Obama; de är unga, vackra och intelligenta och ska liksom rädda nationen efter åtta år med ondsint republikanstyre. Dessutom är de svarta – en historisk händelse bara det. Och trots att det har gått snart 50 år sedan Kennedys flyttade in i Vita huset så är det uppenbarligen en liten ungdomsinjektion som USA fortfarande behöver. Och idag tar den sig form i Michelles glitterbroderade outfit.

Idag fortsätter vi bloggskolan där den slutade i fredags – nämligen med den svåra konsten att skriva intressanta blogginlägg. Ett knep som emellanåt kan vara mycket effektivt är att försöka hålla en tydlig åsikt eller åtminstone röd tråd genom dina blogginlägg. Tänk lite som en krönikör – dela in dina tankar i svart och vitt istället för att vara alltför mesig och hålla sig till gråskalan (där man i sanningens namn oftast befinner sig). Förenkla dina tankar och bre på ordentligt. Kanske inte i varenda blogginlägg men någon gång i veckan. Ingen orkar nämligen kommentera på ett urvattnat blogginlägg som varken säger bu eller bä. Men många känner sig manade att tycka till om man är väldigt svartvit. Om inte annat blir människor i allmänhet mycket provocerande av svartvita åsiktsmaskiner vilket kommer att ge många kommentarer, vilket i sin tur drar upp läsarantalet.

Läs även:
Malins bloggskola – lektion 1: Målgrupp och bloggtema
Malins bloggskola – lektion 2: Nischa dig!
Malins bloggskola – lektion 3: Privatliv på bloggen
Malins bloggskola – lektion 4A: Att skriva effektiva blogginlägg

Just nu är jag sugen på antingen den här lägenheten eller den här. Eller möjligen den här trots att den känns lite new money.

Ungen på bilden är min lillasyrra Mia. Numera är hon något större och här har hon skrivit om hur vi umgås som 80-åriga gubbar.

Nej! Då fick man gå över på Rosita. Synd liksom. (Fast pappa babblade något om att beställa hem några lådor vin från Spanien till mig och mina systrar. Puh.)

Kvällens middag bestod av sprödbakad torskfilé. När potatis kokade och jag stod och rotade fram fisken i frysen så upptäckte vi att en torskfilé (av två – de låg i olika paket) hade utgångsdatum november 2008. Det kändes trist. Ingen av oss orkade gå iväg och handla igen så vi slängde helt enkelt in båda fiskfiléerna i ugnen och bestämde oss för att köra rysk roulette. Typ att slumpen skulle avgöra vem som fick den gamla fisken. När maten var klar tyckte jag ändå att fiskrouletten kändes taskigt och bestämde mig – likt en Salomon över fiskriket – att dela båda fiskarna på mitten och äta en gammal och en färsk. Trots att middagen hade ett skeptiskt skimmer över sig så smakade ingen av fiskbitarna dåligt. Nu däremot kände jag ett olycksbådande kurr i min mage. Än så länge förklarar jag kurret som psykosomatiskt men vi sitter båda två här, lite bävande, och satsar småslantar på vem som ska börja spy gammal fisk först. Alla sätt att leva lite på gränsen är väl bra?

Kolla in en av mina bästa vänner Katti som här gör sitt första gig. Det är en tolkning av Seven Nation Army som hon gjorde på en rockklubb i Kina utan att ha hunnit repa med bandet eller riktigt lärt sig texten. Trots det – FAB!

Sådär. Nu är jag klar. Nu kan gästerna komma.

Jag har gjort en lite överdriven Iittaladukning där till och med servetterna är av samma märke som porslin och glas.

Jag har svängt ihop en mozzarellasallad som ska serveras till maten

Och hällt upp chips och börjat blanda Kir (och tydligen druckit ett halvt glas redan själv…)