Idag är en sorgens dag. Det är nämligen sista dagen man kan ladda ner sina älskade tv-serier utan att Farbror Polisen kommer och knackar på. Igår satte jag ihop en allra sista lista för att liksom desperat vrida ur nedladdningstrasan. Har jag tur hinner allt komma hem innan klockan slår över till midnatt. Jag försökte övertyga min kille om att vi fortsätter ladda ner och att jag tar på mig fängelsestraffet i värsta fall. Mitt popkulturberoende är tillräckligt starkt för att sitta i finkan något år. Jag missade ju då att man kan åka på några miljoner i skadestånd och då kändes hela grejen onödig. Men nu måste man alltså antingen vänta tills slöa, sega Sverige tar in tv-serierna och titta på dem ett år efter de har sänts. Eller så får man sitta och vänta på DVD-boxarna vilket tar lika lång tid.

I sommar ska True Blood säsong 2 gå. Då måste jag alltså flytta till USA i tio veckor och köpa mig en liten tv så jag kan sitta och kolla. Det behöver kanske inte bli så dyrt. Jag måste ju inte bo i New York eller L.A för att ställa in tv-antennen direkt. Jag kan hyra en sjaskig liten lägenhet i amerikanska södern och sitta där och svettas med ett glas lemonad och fryst färdigmat från WalMart. En tv och en mikro och jag är hemma. Så var den sommaren färdigplanerad.