Jag har förut skrivit om min favoritperson historiskt sett (alltså favorit i de sammanhang som brukar kallas freakshow), nämligen Karl II av Spanien (Läs HÄR för att få en liten snabb inblick i hans liv). Han var ju orsaken till det stora krig som utbröt efter hans död -”Jakten på den spanska tronen” kan vi kalla det kriget. Drygt en halv miljon dog och det var ju ganska många om man tänker att den totala folkmängden var lägre i början av 1700-talet jämfört med nu.

I alla fall: Karl II var inavlad så det stod det härliga till. Han gick under namnet ”Karl den Vansinniga” och både såg och var vansinnig då han var resultatet av Habsburg-familjens snåla sätt att hålla tronen i familjen. De blandade med andra ord aldrig ut blodet. Alla gifte sig med sina kusiner, systerdöttrar och så vidare.

Slutligen kom Karl som lärde sig gå vid åtta års ålder, var impotent, galen, missbildad och såg ut som en gubbe redan i 30-årsåldern (make no mistake: det sistnämnda gör ju även börsmäklare men de behöver ej vara inavlade för den sakens skull).

I dagens DN finns en artikel om just Karl II av Spanien då flera genetiker har studerat hans släkt nyligen. Journalisten bakom artikeln konstaterar nyktert att vi i Sverige faktiskt ska vara glada att kungahuset här raggar upp gymtränare istället för en ”bättre lämpad” nästkusin med blått blod. Och det får man ju hålla med om. Om inte annat vore det ju pinsamt att åka utomlands och säga att man kommer från Sverige och ens nya bekantskap säger: ”Åh, det är väl där ni har en kung som lärde sig gå i tonåren och ser ut som halloween-mask?”.