Under de senaste veckorna har jag förbannat en yngling som hör hemma på vår gata. Han har nämligen införskaffat en fyrhjuling som han kommer hem med varje kväll vid midnatt. Då brukar han roa sig med att rejsa längs gatan och sedan slajdparkera lite lojt i någon ficka när han är klar med sin alldeles outhärdliga bullerleksak. Senast igår kväll var jag sugen på att gå ner och punka däcken med brödkniven.

För några minuter sedan släckte jag lampor och befann mig vid fönstret ut mot gatan. Där ser jag följande scenario äga rum: en smutsig vit skåpbil tvärnitar vid den slarvigt parkerade fyrhjulingen. Tre unga män klädda i bomberjackor, snusnäsdukar, kepsar och träningsbyxor springer ut ur bilen och hjälps åt att baxa in fyrhjulingen i skåpbilen. Det tar ett par minuter då skåpbilen inte är jättestor. En till kompis kommer ut från förarsätet och argumenterar viskande med stressat kroppspråk. Slutligen går fyrhjulingen in i skåpbilen och killarna kastar sig in i bilen och sladdar därifrån.

Jag vet inte om detta är en skruvad hälsning från Gud som vill visa på att han hör mina önskningar eller om det bara är en vettig sammanfattning av hur min gata brukar se ut.

Oavsett vad så tog jag i alla fall registreringsnumret. Kunde inte låta bli.