Den här helgen har ju inte gått i annat än syndaflodens tecken. Inte regn utan ösregn har fallit precis dygnet runt i ett par dagar. På så sätt var det ju en perfekt helg att dedikera åt nördfilmer. Jag har alltså blivit invigd i X-Men-sekten. Jag fattar inte hur jag INTE kan ha sett dessa filmer. (Eller jo, jag vet precis. Samma anledning som varför jag inte tittat på Star Trek – jag veeet att det kommer att slå slint i min nördhjärna och jag kommer att bli besatt.) Denna helg släppte jag dock sargen och gick all in. Nu förstår jag helt plötsligt varför min Mamma tycker att Hugh Jackman är så het – skillanden är bara att jag inte går igång på Australia-looken utan föredrar raggarfrisyr, sideburns from hell och knivar i handen. Älskar att det finns en tjusig privatskola inbakad i storyn – som Gossip Girl fast coolt (eller nördigt – välj själv). Eller ett Heroes – fast bra även i version två. Utöver filmtittandet har jag försökt komma på min önskemutation. Inget med eld – det är jag rädd för. Osynlig ligger väldigt högt på listan just nu tillsammans med teleportering och shapeshifting. (Ni ser – nörderiet är redan utom kontroll).