Min sista natt i Spanien tillbringades alldeles ensam på ett hotell i Barcelona. Det börjar nästan bli tradition då jag gjorde exakt samma sak förra året. Det är ett ganska bra sätt att slussas tillbaka till verklighetens Sverige: att lämna byn, en lägenhet med sex personer, massivt umgänge med alla möjliga varenda dag och kväll och ensam ta tåget upp till storstaden. Då är man fortfarande kvar i Spanien (som varje sommar är lika svårt att lämna) men får lite lugn och ro att samla tankarna efter härlig semester och förbereda sig på att komma hem. Sedan får man automatiskt underbar shopping, mysiga restauranger, utmärkta barer och liksom den där känslan som just Barcelona sprutar ur sina varma, gotiska porer.

Den här sommaren blev det ett litet hotell på Calle Ample, en fantastisk liten gata långt ner i gotiska kvarteren men barer och restauranger som avlöser varandra. Först fick jag ett rum med balkong mot just Calle Ample men eftersom det var problem med låset fick jag byta till baksidan som vette mot minigränder och utsikt över indiebaren Manchester. Middag intogs snett över gatan på Boga – en trevlig liten italienare.

Utsikt från mitt första hotellrum – med utsikt över restaurangen där jag åt alldeles själv förra året.

Utsikten från det hotellrum jag slutligen sov i. Längst bort i gränden på det sista fotot ligger Manchester bar.