Ibland blir jag så stolt över oss svenskar. Vi har sedan tv:ns begynnelse valt att texta utländska filmer och tv-serier. Det har aldrig varit ett problem. Gamla människor hänger med att läsa texten för att de är vana sedan ungdomens år. Barnen lär sig engelska i tidig ålder av textningen och vi får alla någon typ av språkligt kulturutbyte när vi hör främmande språk varje dag i etern.

I många länder är det precis tvärtom. De spanjorer och fransmän som jag diskuterar tv med skakar beklagande på huvudet och menar att det är omöjligt att börja texta utländska filmer och tv-serier i sina länder. ”Gamla människor skulle inte kunna se på tv längre”, säger de. ”Och barnen – de skulle ju inte förstå”. Så enkelt är det att intelligensbefria en hel befolkning tydligen. 

Jag har aldrig hört talas om någon forskning som påvisar att fransmän har en lägre intelligens än svenskar. Eller att portugiser är bättre rustade för att förstå engelska eller läsa portugisiska på en textremsa under tv-bilden jämfört med spanjorer.

För det har såklart med vana att göra. Och fram tills någon vågar förändra dubbning till textning i dessa länder får all deras tv låta som en reklam för Cillit Bang eller Riesen chokladkola.

I Sverige är det bara tv 4:s deckare som låter som tyskimporterad reklam. Och det kan vi ju vara tacksamma för.