Något konstig har hänt. De två senaste dagarna har jag vaknat 09.15 respektive 08.00 AV MIG SJÄLV! Detta har såklart aldrig hänt i hela mitt 31-åriga liv. Jag har aldrig så att säga lämnat tonårens ”sova till det blir skymning” om jag inte sätter en väckarklocka (eller tre). Jag ställer mig frågande till den här nyheten. Tittar ängsligt på morgon-tv och dricker teet väldigt långsamt, tittar förundrat på klockan en gång till. Men visst: jag sitter här nyduschad, påklädd och chockad och klockan är bara 10. *funderar på att gå ut och äta brunch någon helg framöver utan att behöva ångra mig när klockan ringer som förut*