Idag har jag inte mått något vidare. Jag mådde illa imorse och åt knappt något frukost. Mötte min syrra i Gamla Stan för lunchdejt och åt jättegod mat men hade fortfarande ingen aptit. När jag tog mig nedför Kåkbrinkens vindlande brant blev jag snurrig och kallsvettig. På tunnelbanan höll jag på att svimma. Sedan har jag suttit här framför datorn och gjort research resten av eftermiddagen och frusit med vattniga ögon. Hela tiden har jag skyllt på stress eller andra psykosomatiska alternativ. Men nu upptäckte jag att jag var väldigt varm. Alltså är jag inte särskilt stressad – bara febrig. Fast just den insikten gjorde mig väldigt stressad nu. Så nu är jag både och.