Runt hörnet från min gata, borta på Östgötagatan ligger ett slags café som i bästa fall skulle kunna kallas ”kafeteria” och sällan har några kunder förutom en och annan ensam taxichaufför som ”unnar sig” en tårtbit då och då.

I den lokalen hoppas jag att en indiebar för vuxna ska öppna någon gång.

För det är min dröm.

Tänk att ha en lagom stor indiebar för vuxna ett stenkast härifrån. Där folk i ens egen ålder hänger på kvällarna och den absolut bästa musiken spelas. Då skulle man ju kunna titta förbi flera kvällar i veckan utan att det känns så jobbigt. (Ja, jag vet att trevliga barer som Nada, Snotty och Pet Sounds ligger ungefär fem, tio minuters promenad hemifrån men det känns så långt när man bara vill trilla förbi).