När man har bloggat ett tag och emellanåt ger sig på tyckande – det vill säga att man vinklar ett inlägg på samma sätt som en krönikör brukar göra så får man självfallet en massa arga och då och då elaka kommentarer.

Att folk tycker olika är ju självklart okej – skriver man ett kategoriskt inlägg får man ju räkna med att folk blir upprörda och vill säga sin åsikt. Problemet är väl att att en del människor inte förstår skillanden mellan en åsikt och en sanning. Om jag (eller vem som helst i krönike- och bloggvärlden) skriver något känsligt så är det ju för att eventuellt väcka en debatt eller helt enkelt bara att förmedla en personlig ståndpunkt. Då går en del i taket och menar att man inte får skriva si och så för det är ”inte rätt”. Men var i blogginläggen eller krönikorna läser man att skribenten hävdar att åsikten är allmängiltig och således fakta? Ingenstans.

Varje människa har ju rätt att tycka motsatsen. Och uttrycka den. Men för den sakens skull behöver man ju inte gå till personangrepp och bli helt tokig när någon inte håller med.

Eller så kan man göra som jag som har blivit alldeles för avtrubbad av allt tyckande att jag skrattar och klickar vidare när någon krönikör eller bloggare fördömer hela min livsstil eller mina åsikter i en krönika eller ett blogginlägg. För det är ju inte riktat till mig personligen.