Jag har kastat in handduken och tittar nu på The Vampire Diaries. Jag hade satt upp någon slags vampyrgräns för mig själv men trots det har jag varje dag fört en dialog i huvudet som har tagit mig lite närmare play-knappen på streaming-sajterna. Och idag tryckte jag. På play alltså.

Spontan reaktion efter ett par avsnitt (och man ska alltid ger tv-serier minst fem avsnitt innan man sågar):

– Töntigt att plotten påminner så mycket om Twilight: tonårsvampyr, high school, skog, mörkhårig huvudrollstjej etc.

– Synd att vampyrkillen inte är snygg då han i manuset uppenbarligen ska vara to die for-het.

– Ian Somerhalder (Lost, Young Americans, Smallville, Tell me you love me) som jag egentligen tycker är ganska snygg har än så länge en töntig roll – ni vet någon som ska verka farlig och cool men i själva verket uppfattas som töntig och patetisk på grund av taffligt manus.

Nu förstår jag dock att tv-serien bygger på ett gäng böcker varav den första släpptes 1991 så en Twilight-kopia är det ju knappast. Snarare exakt tvärtom.

Grej jag gillar: Buffy-likheten med ringen som måste bäras av vampyren för han annars blir till dust vid gryningen – precis som Spikes Gem of Amara.