Lördagkvällen alltså. Jag och mina två systrar i våra vackraste begravningskläder med mycket axelvaddar. Vitt vin och samtal i 180 kilometer i timmen. Så blir det när vi tre inte har setts på en vecka. Favoritkillkompisen Mats tittade förbi med två kompisar på väg till Twin Peaks-fest. Sedan drog jag och systrarna till F12 Salongen.

Där var det exilhelsingborgarinvasion de luxe. Gamla gymnasiekillarna spelade skivor. Vi stod i skivspelarhörnet hela kvällen och drack Estrella ur flaska och sjöng allsång till Instant Repeater ’99 och Tiny Dancer (plus hela nittiotalets indierepetoar). Det kändes mer som trean i gymnasiet än tretton år senare.

Sedan in i taxibilar till Vasastan. Efterfest med olika hattar. Jag bar rysk officershuvudbonad. Och så mer musik på det.

Och så slutligen taxi till Södermalm och i säng alldeles för sent.

Och idag känns det tydligt att man inte är 21 längre.

Längst inne vid stegen trängdes vi. Att ingen klättrade upp är fortfarande en gåta.