Okej. Blev just besatt av den här klänningen från Urban Outfitters. Får inte nog. Har redan bläddrat igenom alla bilderna från olika vinklar på sajten tio gånger och vill bara stå på Biblioteksgatan imorgon förmiddag när de öppnar och köpa den. Den är exakt det som jag är.

Jag är inte så road av att shoppa. Jag kan visserligen tycka att många plagg är snygga när jag går mina rundor i butikerna men bara för att ett plagg är snyggt betyder det inte att jag vill ha det. Ungefär fem gånger om året skriker ett plagg mitt namn i en butik. Och då slår jag till oavsett vad. I 99 fall av 100 är det ett strechigt plagg som är svart med en rolig detalj: tyll, spets, gigantiska axlar eller genomskinlig rygg.

Om någon skulle kolla i min garderob skulle nog gemene man tro att jag har tusen exemplar av samma svarta klänning. Så är dock inte fallet. För mig är alla de där klänningarna helt unika och har fått mig galet förälskad en gång i tiden.

Men att gilla ”mode” kommer jag med största sannolikhet aldrig att göra. Bara dö av lycka när jag springer på ett visst plagg som verkar ha sytts just för mig.