Bästa platsen på sommaren är: I en solstol, på Delicies-stranden, i vår spanska by, den sista veckan i juli och de två första i augusti.

Om jag vore en sommarplåga vore jag: Kanske den här (eller tio andra spanska gamla godingar):

Jag lämnar inte hemmet om sommaren utan: Solglasögon, dricka och bok.

Om jag vore en glass vore jag: Jag äter inte så mycket glass så jag har svårt att matcha en glass med personlighet. Antagligen Ben & Jerry för jag är för tjock typ.

Steka eller inte steka? Är solbesatt. Min dröm: sola 12 timmar om dagen i tre månader. På vintern vill jag vara blek, svartklädd och mystisk. På sommaren vill jag se ut som en beach bum direkt från någon strand i typ Australien.

Sommarens mest överskattade är: Sova utomhus. En gång campade jag på Hultsfredsfestivalen. Det var 1996 och jag har fortfarande inte bearbetat klart det traumat. Bara för att solen skiner så innebär det ju inte att vi måste resa tillbaka tusen år i tiden och sova på nån djurfäll. Sängen har uppfunnits herregud.

Svensk sommar är: att erhålla ångest-OCD i form av att 25 gånger i timmen surfa in på smhi.se och med hjärtat i halsgropen se om den kommande veckans väder har förändrats.

Flipflops är: Den bästa skon som finns. Tyvärr gick mina svarta sönder under midsommar och nu har jag bara sett fula neonspräckliga på H&M och jag orkar/hinner inte gå till någon butik som säljer Havaianas (eh, ligger en tre minuters gångväg hemifrån, men ändå).

På sommaren läser jag: Absolut hela tiden. Just nu läser jag Illusionisten av John Fowles. Innan det Middlesex, Tre sekunder, Den hemliga historien och typ tusen andra.

Det värsta sommarragget jag haft har… Alltså, alla som förblir just sommarragg är väl det av en anledning? Hade de varit några att behålla hade man ju gjort det och då är det inte längre ett sommarragg. Men nittiotalets brevskrivarragg (som skickade kassettband och foton på sig själv och sin familj) när november började lacka mot jul var ju lite jobbigt när man inte var intresserad. Men ihärdigt ändå.

Bästa sommarplagget är: Bikinin givetvis. Annars alla beach bum-klänningar och kjolar med flipflops, solblekt hår i slarvig tofs och så vidare.

När höstångesten börjar komma brukar jag: Vilja dö. Nädå. (Jodå). Tänka att i vinter, då kommer det att bli den vintern då jag åker till varmt land i tre månader och jobbar därifrån på något slags sätt.

Tack Cissi för tipset!