För ett par helger sedan var jag på middag hos Rebecca. Då började vi prata om ungdomsbokserien ”Hungerspelen” – unga i sinnet som vi är. De tre böckerna låg i min kundkorg på Adlibris – redo att beställas, men eftersom Rebecca hade läst ut sina böcker, lånade hon ut dem. 

Jag är ju så omåttligt förtjust i just young adult-litteratur. De får handla om dystopiska framtidsvisioner, vampyrer, omöjlig kärlek och allt annat som gör livet värt att leva – utan att skämmas. 

”Hungerspelen” handlar om Katniss Everdeen, 16, som bor i ett framtida USA – som efter naturkatastrofer och krig numera heter Panem. Huvudstaden är rik och lyxig medan de 12 distrikten är urfattiga, förtryckta och lever under slavliknande förhållanden. 

Varje år ordnas ”Hungerspelen”. Två ungdomar från varje distrikt kastas in på en arena (ett stort avgränsat område i ödemarken), där de måste slåss för att överleva. Den sista som är vid liv är vinnaren. Allt direktsänds i hela Panem och befolkningen tvingas att titta. 

Böckerna är taffligt skrivna (som young adult tyvärr oftast är) men storyn är rolig nog för att stå ut med det. I USA pratar man om ”Hungerspelen” som det nya ”Twilight”. Första boken ska filmatiseras inom snar framtid och snart lär vi ha en Harry Potter/Twilight-mani kring de här böckerna och filmerna också, skulle jag tro.