Det enda minne som består efter vigseln (som jag hetstittade på mellan hårborstning och mascarakladdande) är den osannolika dekorationen av Westminster Abbey.

Hur tänkte man när man släpade in en hel liten skog som man surrade fast mellan kyrkbänkarna?

”Nu har björken slagit ut – låt oss hugga ner femtio träd och slänga in lite här och var i kyrkan!”

Inte för att vara negativ – men det såg helt sjukt ut. 

Som att man ville få in en trolsk ”Sagan om ringen”-atmosfär för att ”lätta upp” styltigheten som uppstår när hela Europas kungahus samlas för lunchbröllop.

Om det hade varit ett höstbröllop, skulle de då ha placerat ut Finluden stensopp, Knölchampinjon och Stolt fjällskivling och dekorerat golvet med konstnärligt utplacerade höstlöv?

Eller om det hade varit ett vinterbröllop, hade de då…. okej, jag slutar nu.