Min favorit just nu: den sovjetiska original-Drutten som egentligen hette Tjeburasjka och lärde känna Krokodilen Jena på den djurpark de bodde. Krokodilen Jena fick tanken att bygga ett vänskapens hus för alla ensamma djur och träffade då Tjeburasjka som var ett litet djur med dåligt självförtroende, av en art som ingen någonsin sett förut. Då blev de vänner. I jämförelse med svt:s trista dockteater-rip off  är den riktiga Drutten tusen gånger sötare. Jämför själv. Och kika här för en liten sovjetisk film.

Original-Drutten från Sovjet

Imorgon är jag skitsugen att gå på vernissage. Konstnären Hannes Fossbo ställer nämligen ut sina drygt 150 målningar av Britney Spears på Galleri Kocks (Kocksgatan 18, Stockholm). Om min förkylning är bättre imorgon ska jag nog pallra mig dit. Jag älskar ju när populärkultur dyker upp i finkultur.

Den här veckan läser jag dessa två böcker: Berlinerpopplarna av Anne N. Ragde och den direkta fortsättningen Eremitkräftorna. Eftersom typ hela Norden verkar ha läst dessa böcker redan så behöver jag kanske inte göra en djup recension. Däremot kan jag säga att jag tycker mycket om dem. De är lågmälda och finstämda med vackra personporträtt. De har mycket fina dialoger och är skrivna med en enkelhet som passar perfekt ihop med historien. Mycket läsvärda, med andra ord.

Det är fortfarande sjukstuga hemma hos oss. Det var mig en segdragen förkylning. Här ser vi min kille och hunden Kalle som inte kan slita sig från cykel-DVD:n som de tittar på. Båda verkar hysa samma intresse för en cykeltävling som avverkades för fem år sedan.

Kolla in Diddy Riese – ett ställe i L.A där man kan köpa cookies i typ femton olika varianter (tänk chokladcookie med vita chokladbitar och valnötter eller cookies med kanel och socker) som de sedan fyller med sin egengjorda glass. Det finns massor av sorter. Skapa din egen cookiemacka här. Gud, kan inte något eldsjäl få franchiselicens och öppna det här stället i Stockholm?

Att Britney Spears är besatt av Starbucks Frappuccinos är ju inte direkt någon nyhet. Det som däremot är en nyhet är att Britney under gårdagen såg strålande ut när hon köpte sin dagliga dos koffein. De senaste åren har hon ju varit innehavare till något slags inofficiellt pris som den skabbigaste Starbuckskunden. Kolla skillnaden på de båda fotona. Inget bröst som trillar ut, ingen billig klänning utan trosor, inget sprött, slarvigt hår – bara vardagligt söt i jeans och t-shirt. She’s back!

Min kille har köpt en brownie till mig på 7eleven. I love him!

Södermalms gulligaste hus! Här skulle jag vilja bo, granne med vita bergen. Med trädgård och allt!

Jag har skaffat mig ett nytt destruktivt beteende. Men ni som tror att det inkluderar penningtransaktioner kring vitt pulver eller truddelutter på emo-fiol kan lugna ner er. Det här destruktiva beteendet handlar om pocketböcker. Jag läser ju väldigt mycket och dessutom oekonomiskt snabbt (när jag var student läste jag aldrig texten bak på böckerna, jag kollade bara hur många sidor de hade så att jag skulle få ordentlig valuta för pengarna. Tyvärr brukar ju välskrivna, vackra böcker ligga på 120 sidor medan de där skräpböckerna gärna ligger på 600).
Eftersom jag inte gillar inbundna böcker (obekvämt att läsa i sängen, tungt att ta med i väskan) så pallar jag inte låna på bibblan. Jag vill liksom ha pocketböcker. Så nu beställer jag lass med pocketböcker från adlibris typ var och varannan vecka (de har dessutom ett alternativ med fri frakt vilket gör att man utan dåligt samvete kan beställa en eller två böcker lite när som helst).
Det destruktiva uppstod i förrgår när jag såg att mitt konto inte tålde en ny uppsättning böcker så istället för att beställa böckerna om en vecka så klickade jag i faktura istället för det vanliga kontokort.
Jag brukar alltid betala allt jag köper på en gång – jag avskyr liksom avbetalning. Men när jag satt där framför datorn och hade plockat ihop ett gäng böcker så kände jag mig liksom kallsvettig och darrig. Jag KUNDE inte låta bli att köpa dem fastän jag egentligen inte hade råd. Något annat tog över. Uppenbarligen det vi brukar kalla pocketmissbruket. Rehab nästa?

Åh – till det här stället hade jag behövt gå för att ta mig en kebab så min salmonelladiet skulle kunna komma igång igen. Synd att de hade stängt kebabhaket redan. Jag som började se sommar -09 med mig i huvudrollen framför mig. Jag står tyvärr kvar på minus åtta kilo sedan den där parasiten lämnade mig. Men optimist som jag är hoppas jag på att det finns några portioner kvar som ännu inte har slängts. Kanske kan beställa över internet?