Saker jag borde göra:

• Läsa klart en bok och recensera
• Skriva klart (eller snarare börja skriva) en inlämning tills på fredag
• Städa
• Tvätta
• Klippa mig och färga håret

Saker jag istället gör:

• Letar efter min inspirationsmojo
• Har gått på långpromenad med Smillan och jättestor hund
• Plöjer igenom amerikanska bloggar (som alltid)
• Dras till tv:n för att se det sista avsnittet av Heroes – säsong ett som bara ligger och väntar på mig.
• Sätter på mig en av min killes för stora kepsar och låtsas som det regnar

I suck!

Veckans coolaste stil går utan tvekan till Kate Bosworth. Jag bara älskar jeansen med den höga midjan och sjuttiotalsdetaljer och jättelång gylf, är helt galen i den ursnygga toppen – både modellen och mönstret är fullträffar. Hade jag fått välja så hade jag dock tagit min egen oversize röda väska från Barcelona och bytt ut solglasögonmodellen mot vita Ray-ban Wayfarers. Annars är det helt klockrent! Och jag känner mig ganska töntig som modebloggare.

Bild från www.people.com

It’s one good day today. Min bästa kompis har fått en son idag. Jag blev tårögd och hoppade runt på en offentlig toalett (ja, alltså jag var på en offentlig toalett när sms:et kom – det var inte så att jag gick in på en offentlig toalett för att hojta och tjimma). Sedan ringde min kille precis och meddelade att han hade klarat sin uppkörning och alltså erhållit körkort. Hurra, nu behöver inte jag köra längre. Nu kan jag vara den som mumsar godis och byter skivor i passagerarsätet medan han får deala med störiga trafikanter och mycket trafik. Nu väntar jag på ett tredje positivt besked – för det brukar väl alltid vara så att kommer det två – så blir det tre. Eller gäller det bara olyckor?

Jag har blivit smutsig – en sådan person som lätt drar på sig löss och annat otyg. Jag har nämligen börjat slarva med min hygien. Detta innebär att istället för att duscha och tvätta håret varje morgon, så började jag tvinga mig att dra ut på det till varannnan dag på grund av för torr hud och allt för sprött hår. Däremellan raggarduschar jag givetvis ordentligt och slänger på deo och parfym och annat som få en att känna sig som en adelsman på 1700-talet. Nu har dock min ambition att komma ur min hysteriska dusch -och renhållningstvånghandling lett till att jag sällan rengör mig alls. Istället för att tvätta håret varannan dag så går det fem dagar. Jag orkar inte duscha så ofta heller. Min hud är inte lika torr längre och mitt hår blir fetare för varje dag. Och priset jag får betala för det är alltså pure äcklighet. Jag vet inte hur länge denna icke-hygieniska period kommer att fortgå. Så länge jag inte luktar illa så funkar det ju liksom.

Sedan jag kom hem från Spanien (vilket var för flera veckor sedan) så har jag varit fullständigt omotiverad när det gäller matlagning. Jag har ätit färdig pasta, soppa och mackor istället för att laga goda och näringrika måltider. Idag tog jag priset. Jag köpte en djupfryst fiskgratäng som stod i ugnen i 35 minuter. Sedan åt jag den på fyra minuter. Den var verkligen inte stor om jag säger så. Inte jättegod heller. Hur ska jag göra för att få tillbaka min matlagningsmojo? Inget tidsmaskinsåkande helst.

Jag måste säga att trots mina tvivel under helgen så tycker jag faktiskt att Kents nya singel Ingenting är riktigt bra. Jag gillar åttiotalssyntstämmningen över introt, de ovanligt melodiösa melodierna jämfört med hur Kent brukar låta och det något snabbare beatet som gör att man i alla fall inte somnar – vilket man ju annars lätt kan göra av Kent. Dock är versen tusen gånger bättre än refrängen. Men det brukar jag tycka om nästan alla låtar.

Bild från: www.kent.nu

Jag har ett hål vid stortån i alla mina högerstrumpor. Det är ju helt sjukt. Eller är det den högra stortån som är helt sjuk? Är den större, längre eller har den bara en större benägenhet till textilslitning? Eller är den radioaktiv och fräser därför hål i tyget? Just nu slänger jag alla mina högerstrumpor och behåller vänsterstrumporna. Damn, jag kommer i fortsättningen se ut som jag gjorde under en fattig del av studietiden då jag ofta hade en röd och en svart -och blåprickig strumpa. Det är ju förnedrande när man går i strumplästen inför folk man inte känner så väl. Lyckligvis sker ju det inte dagligen. Dags att investera i nya sockor alltså.

Från gårdagens Emmy-gala:

Snyggaste killen sedan Gilmore girlstiden – Milo Ventimiglia – en superhjälte i Heroes numera kom tjusigt klädd.

Ellen Pompeo från Grey’s Anatomy var enligt mig en av de snyggaste på hela festen. Jag fullkomligt älskar hennes klänning.

Debra Messing hade en häftig klänning och såg cool ut i plattat hår.

Bilderna kommer från www.justjared.buzznet.com där ni också finner en massa fler bilder på kändisarna på Emmygalan.

Jag har skaffat mig en ny hobby. Tyvärr går den bara att göra riktigt tillfredställande mitt i natten när man vaknar till från sin djupa sömn vilket gör att tillfällena till att utöva denna nya hobby är få (men naggande goda). Såhär går det till:

Om jag vaknar mitt i natten så springer jag med ihopknipna ögon genom lägenheten i mörker, vrider på maxnivå på badrumsspotsen – utan att titta och ställer mig sedan framför badrumsspegeln och spärrar upp ögonen med en farlig min i ansiktet. Just då – under några härliga sekunder – är mina ögon helt svarta. Jag ser ut som en galning/superhjäte/någon som fått en alien i sig/en ond häxa eller zombie under en mycket kort men härlig tid. Jag skrämmer upp mig själv med svarta ögonkast, onda svarta blickar och skräckinjagande minspel. Sedan dröjer det en halv minut och plötsligt är mina ögon helt blå igen. Hobbyn är över för den här gången – dags att gå och lägga sig igen och tänka på något annat.

Min kille ligger bakis i soffan och kollar cykling. Jag slösurfar och dricker Coca cola.

Jag: Kan du inte följa med mig ner till Ringen och handla till middagen?

Min kille: Nej.

Jag: Inte jag heller.

Min kille: Va?

Jag: Nej, då tänker inte jag heller gå ner.

Min kille: Nähä.

Jag: Alltså, det är ju precis vid sådana här tillfällen som man behöver en slav.