Vad tror ni om ryktet att Alexander Skarsgård dejtar den 22-åriga vampyrdrottningenskollegan Evan Rachel Wood? De sågs i alla fall i Shreveport där Alexander Skarsgård just nu spelar in en film och roade sig på en lokal festival.
Bild: justjared.buzznet.com
Idag är en sådan där spretig dag. Skriver om globaliseringens konsekvenser för Sydamerika. Undersöker klyschiga uttryck i svenskan. Letar efter en speciell födelsedagspresent till min kille (avverkade butik nummer sju idag utan framgång). Handlar ricotta på Fridhemsplan. Tvättar veckans tvätt med bara en enda fungerande maskin. Funderar på framtiden. Lite blandat liksom.
Det här med handsprit har ju den senaste månaden blivit varje svensks favoritaccessoar. Nu menar ”experter” att det inte hjälper mer mot svininfluensan än vad vanligt tvål och vatten gör. Det är alldeles säkert sant men själv åker jag mycket tunnelbana och buss och där finns inte så många handfat med tvål att tillgå vilket gör att handspriten är en praktisk liten grej. Även om det inte hjälper mot svininfluensan så tar det bort vissa äckelkänslor hos en sådan som jag.
Nackdelen med handspritsanvändandet är väl att man i flera sammanhang har rynkat på näsan åt personen mittemot och tyckt att det är lite sorgligt att komma till jobbet med gårkvällens uppenbara fyllslag stinkande ur porerna. Tills man kommer på att bakfyllepersonen bara har smort in händerna i handsprit med 75 % alkoholhalt.
Nu när hösten faktiskt är kommen börjar jag bli lite sugen på potatismos. Det är ju en rätt som åker ut i samma veva som första färskpotatisen åker in så att säga. Idag tänkte jag prata om varianter på vanligt hederligt potatismos, sådana mos man kan göra när man ska stajla lite när man har gäster exempelvis.
Basilikapotatismos
1 kg mjölig potatis skuren i mindre bitar (eller mandelpotatis om du vill lyxa till det)
3-4 vitlöksklyftor
1 kruka basilika
1 paket grädde (välj fetthalt själv, ju fetare desto godare)
3-4 msk smör
2 dl riven parmesanost
salt och nymalen svartpeppar
Koka potatisen och vitlöksklyftorna till potatisen är mjuk. Häll av vattnet och ånga av. Sjud upp grädde och smör. Tillsätt basilikabladen och mixa gräddblandningen slät med stavmixer. Mosa potatis och vitlöksklyftor (som nu är milda och goda) med en potatisstöt. Häll på gräddblandningen tills det blir ett jämt mos. Häll på parmesanost och krydddor och rör om. Gott till exempelvis kyckling, köttfärsbiffar eller en bit kött.
Här serveras basilikamoset med en hemgjord tomatkompott. Här finns receptet.
Andra tips på smaksättning:
Så här i svininfluensatider får man inte glömma bort att vara hipp såklart.
På svd.se hittar ni originalet av fantastiska serien Stockholmsnatt.
Något av det fulaste jag vet är vuxna män i businesskostym som väljer att transportera sin laptop i en ryggsäck på ryggen. Det enda jag kan tänka på då är antingen utklätt dagisbarn eller mormon på missionsuppdrag. Om man ska toppa ryggsäck/kostym-kombon så är det bara att lägga till en cykelhjälm på huvudet långt ifrån den eventuella cykeln.
I fredags stod jag i Systembolagskö och framför mig stod en karl i exakt den munderingen. Cykelhjälmen var ordentligt knäppt under hakan när han lade upp helgkonsumtionen på bandet. Då såg jag att han köpte en flaska rött i flygplansstorlek samt en flaska Cava i den storlek som brukar hängas runt halsen på studenter.
Då tänkte jag att det var väl en klassiker: en sådan stil föder kanske en mer ensam livsstil så att säga. Sedan började mitt hjärta blöda. Så fint att trots att man ska äta en ensam middag en fredagkväll, passa på att köpa lite lyxig dryck i miniformat.
Sedan gick jag hela vägen hem och hoppades på att mannen i töntig outfit en dag får träffa en trevlig kvinna som gör att han i framtiden kan få slå till på helflaskor på Systemet på fredagarna.
Ikväll börjar tv4 köra remaken av BBC:s stora tittarsuccé Survivors från 1975. Den första versionen blev otroligt populär och nu ska det bli spännande att se om versionen från 2008 kommer att gå lika bra.
Serien handlar om de få människor som har överlevt ett muterat pestvirus som tagit död på i princip hela världens befolkning. Och eftersom jag är ett katastrof-fan av stora mått kan jag såklart inte låta bli att titta.
Jag trodde att jag hade vänt min dygnsrytm nu – gått från tonåring till vuxen liksom. Men nej. Ställde klockan som vanligt (det måste jag göra varje dag annars sover jag till exempelvis 18.00 oavsett när jag gick och lade mig) och vaknade, stängde av den på första larmet och konstaterade för mig själv att jag var vaken. Sedan slöt jag ögonen i en sekund, liksom för att blinka. När jag öppnade ögonen sekunden därpå hade det gått en dryg timme. Jag står verkligen inte ut med mig själv.
Letar febrilt efter resor till roligare städer i Europa. Efter förra höstens finanskrasch slog desvärre alla billiga direktflygbolag igen. Nu måste man gynna SAS så till den milda grad att det börjar kännas som Systembolaget när man vill ha en flaska vin. Detta innebär dyra biljetter och sämre avgångstider. Det enda jag tänker på är Paris: Macarons, Le Marais, steak frites, höstregn på Rue Trévise, La Grande Epicerie, tarte au citron, Guimard-metornedgångar, Colette. Ja, allt det där och lite till. Eventuellt kan jag tänka mig London. Självklart Spanien men dit åker jag alltid. Absolut inga öststater eller tyska städer. Paris. Ja, det är den enda staden jag aldrig kan få nog av.
En cool grej: gå in på den här sidan och starta alla små you tube-fönster samtidigt (eller direkt efter varandra) så blir det en ganska häftig ljudupplevelse.
