Jag tänker mest: ”Men sluta för i helvete att gestikulera så mycket, kvinna!”
Ett rent under att jag inte välte någon studioman eller sjuåringar i ”Idol”-tröjor.
Kunde ju lika gärna ha börjat köra running man – inget hade reagerat. Bara trott att det var en helt vanlig ståa av Malin Collin 🙁
Nu är jag ändå ledsen för att min bästa fråga till Robert Pattinson klipptes bort i tv-intervjun: ”Are you afraid of turning out like Mark Hamill – signing autographs at Comic-con for the rest of your career?”
Vissa jobbdagar träffar man någon ”Big brother”-deltagare i jobbet. Andra dagar stänger man in sig på Grand hôtel med Robert Pattinson och gör en tv-intervju där man ser ut som en imponerad 14-åring och fnissar sig igenom frågorna.
Frågan är bara vad som är värst?
Borde kanske hålla mig till text ändå.
Årets julklapp är alltså en prenumeration på en matkasse.
Låt mig ta in detta ett slag.
—————————————————— (konstpaus)
Nog att det säger allt om vår samtid – vi är stressade och måste få avlastning för att kunna göra roliga saker – men det här är åt helvete.
I år önskar vi oss alltså inte alls saker som sätter guldkant på tillvaron – den där härliga och lite för dyra parfymen, de orangea skinnhandskarna från Cos som egentligen är onödiga, men ack så fina eller den där dvd-boxen man länge tänkt köpa men inte unnat sig.
Nej, vi vill mycket hellre få lite olagad korv stroganoff och grekisk köttfärsbiff med udda tillbehör (tänk orostad sötpotatis som man sedan själv måste rosta i hundra år i någon ugn – det är ju ALLTID något ”oväntat” i de där matkassarna som matvete eller dinkel).
Det påminner mig om första hösten jag bodde i Stockholm 1998 och min bästa kompis önskade sig ett SL-kort i födelsedagspresent ”för man är ju student och har rätt lite pengar”.
Hahaha, tänk att köpa ett 30-dagars tunnelbanekort, slå in i fint papper och bara: ”Grattis!”.
Och då är det ju ännu värre att ge bort ett presentkort på en prenumeration på rå falukorvsring och bara: ”God jul önskar Malin”.
Snälla Tamagotchi, kom tillbaka! Allt är förlåtet.
I torsdags gjorde Nöjesbladet en roadtrip till Gävle för att kunna hänga på ”Idol”-repet under eftermiddagen.
Sedan blev det fredag och dags för finalen som vanligt.
Jag, krönikör-Helena, webbtv-Caroline och fotograf-Gustav laddade upp på en restaurang med olika filéer (kalv, ox, tonfisk osv).
Sedan körde vi i Gustavs guldiga Mercedes till Läkerol Arena. Här sitter webbtv-Caroline bakom mig på pressplats i arenan.
Jag gör något vi kallar Shoot it live-tv, gör små tv-klipp som rullas upp på sajten blandat med vanliga stillbilder under kvällen. Min syrra ringde mig i dag och bara: ”Kollade klippen just. Du är stel och för käck, skärpning!” Skrattade väldigt mycket åt det. Här finns gårkvällens tre klipp.
Här sitter Lina och David från TV4-press. Mina små klippor i jobbkaoset vecka efter vecka. Det är svårt att känna igen dem utan en iPhone mot örat. Lysande människor.
Fotograf-Gustav plåtar hela kvällen och joggar hela tiden. Han måste nämligen ladda upp bilder så Nöjesbladets läsare får se vad som händer. Just här upplevde han ”svettpärlor i pannan”-nivån, men han var glad ändå.
Jag satt precis bredvid juryn. På plussidan: man är snabbt upp på jurypucken för intervjuer direkt efter sändning. På minussidan: Man sitter och hukar sig för att undvika att hamna i direktsändning 🙁
Efter programmets slut åkte alla till sina hotell för att skriva. Sedan möttes vi för en liten after work. Eftersom ingen är 21 år gammal längre var det mer vuxna människor som smuttar på något, lyssnar på tyst musik och pratar om priser på taxiresor och visar något app på telefonen. Fast på ett roligt sätt.
Bra Gävle!
Haha, skrattade mycket åt det här innan i dag. Jag har så fina kollegor.
I morgon börjar ”Idol”-turnén. Det blir fyra veckor på vägarna, opersonliga hotellrum och mycket jobb.
Förra året åkte jag med webbchef-Martin (då krönikör) och webbtv-Kris. Vi hade väldigt roligt. Martin plöjde igenom varenda antikvitetsaffär i alla mellanstora svenska städer på jakt efter speciella såssnipor och kaffekoppar, bokade bord på kinesiska syltor och bad mig andas och äta när det behövdes. Kris var ständigt på gott humör och liksom smittade ner oss andra med sin bubblighet.
I morgon blir det roadtrip till Gävle med krönikör-Helena och webbtv-Caroline. Ett hårdslipat tjejgäng. Vi kommer att få det väldigt roligt i år också – det råder liksom ingen tvekan om saken.
Förutom en grej:
Helena: ”Du Malin, jag tänkte på det här med att det finns gym på hotellen vi bor på”.
Jag (misstänksamt): Ja…
Helen: ”Vi borde ta med oss träningskläder, så hinner vi ju köra ett pass efter frukosten på fredagar”.
Jag: Ja, absolut! (Så tänker jag: VA? VAD HÅLLER JAG PÅ MED??)
Jaja, kommer väl tillbaka till Stockholm i december med hjärtflimmer, magsår men med astajt kropp. Typ synliga biceps?
Jag stirrade på Medelhavet och råkade dränka fötterna i vågorna. Hittade en halv sandstrand och några liter saltvatten i kängan sedan. Men det var värt det.
Åt brunch på Bar Lobo.
Middag på Tragaluz. Åt chatkakrabb-tartar, sotad torsk med pimientojuice och någon grönsakshack. Cava rakt igenom. Sedan:
Cheesecakefyllning, rosmaringlass, ett spungecake-torn smaksatt med citrus och frystorkade röda frukter.
Nu är denna härliga Barcelona-semester över för den här gången.
I går flög jag hem. På planet satt en norsk kvinna i jeansjacka med volangdetaljer som bad flygvärdinnan om ”one coffee and one… öh… apelsinjuice, please”.
Hon fick äppeljuce och såg sur ut.
Det var också en gubbe som reste sig upp för att rota i någon väska just när planet hade tagit mark och började taxa in mot gaten. Stewarden i högtalaren: ”Sir, sit down! SIR, PLEASE SIT DOWN!! SIIIIIIIR!!!!!!”. Gubben (helt förvirrad): ”Va? Jag?”. Sedan satte han sig med en irriterad min.
Orkar inte.
Är en sådan person som bokar flyg till Medelhavsstorstad, tar in på hotell och sedan går direkt till H&M och köper kläder.
I dag köpte jag denna röda klänning (!) – har normalt sett aldrig någon färg på mig, bara svart, så detta kan bli väldigt spännande. Tänk om jag har så roligt i denna klänning, blir bemött på ett helt annat sätt och når framgång i precis allt? Då går jag väl runt i Gudrun Sjödén möter Odd Molly i februari?
I går åt jag fyra förätter och sedan en varmrätt.
I kväll äter jag på den här klassikern.
I morgon kväll kommer jag hem. Men det tänker jag inte på just nu.
