Jag har hittills denna morgon:
Har precis kollat på United 93. Väldigt hemsk. Eller snarare, den var hemsk, men jag har så svårt att ta hemska filmer på allvar och tenderar uppföra mig som en fnissig 14-åring (sällskapet likaså). Exempel 1: En av kaparna går in på toaletten och sätter på sig en bomb. Jag ifrågasätter hans omoderna jacka och hittar på roliga direktöversättningar av sprängdeg. Exempel 2: En tysk passagerare får spel och ska tjalla till kaparna att de andra passagerarna planerar hämnd. Jag skrattar åt att tysken minsann har förlorat två världskrig och frågar sedan varför han verkar vilja bonda med kaparna. -För att han själv vill bli muslim, svarade den politiskt inkorrekte N. Mia räknade då länge upp hur det skulle gå till; han måste färga håret, han måste färga mustaschen, han måste färga ögonbrynet, ja ni fattar grejen.
Jag misstänker att det är ett försvar – min fnissighet gällande hemska saker. Just det, Mia hakade upp sig ordentligt på en av kaparnas unibrow. Moget.
Jag sprang! Skanstull till Hornstull och sedan tillbaka. Det blev nog 6-7 km. Inte ett världsrekord men jag var nöjd med mig själv att jag härdade ut i dagens största regnskur. Ska fortsätta med en übernyttig middag. Känner mig redan jättesmal och slimmad. Det kan vara psykologiskt för jag tror inte man tappar fem kilo på någon timme.
Fikade i SoFo med Tob och Syrran. Andra syrran kom också förbi och nu ska vi laga middag. Kanske film på det? Men inga muffins från 7-eleven. Inte ens en gång två. Buhu.
En bra dag. Efter promenad med N mötte jag upp systrarna och vi åkte hem till N och lagade middag och snackade. Det var mysigt. Första middagen ihop med alla systrarna i samma stad. Stackars N kan dock ha fått en överdos av de intensiva systrarna Collin men han håller god min.
Imorgon blir det rivstart. Livet-är-en-buffé-och-ligga-i-soffan-sommaren tar slut klockan 09.00. Då ska det joggas till Hornstull. Sedan ska mat av bra karaktär intagas. Hoppas att 7-eleven-muffins-erbjudandet snart är slut, klarar inte av att äta fler men kan ändå inte sluta. Bönsalsa istället för spagetti, kalkon i stället för Big Mac, frukt istället för 150 gram choklad, vatten istället för vin, jag ni fattar. Tråkigt. Kommer nog till och med sakna mina flertaliga friteringskomor.
Söndag. Har aldrig gillat söndagar. Det hjälper dock med att få bästa frukosten serverad lagom till när man vaknar och få äta den med någon man tycker om. Det fick jag idag. Denna söndagen är således en bättre söndag än genomsnittet.
Ska promenera med N till Hornstull och gå en runda på Street med systrarna och sedan ta en fika.
Debaser igår var packat med folk. Inga speciella och inga ospeciella förutom de man var där med. Höjdpunkterna var dock maten som N beställde in till mig så att jag inte blev ett blodsockerfallsmonster och att There she goes med The LA’s spelades.
Söndag. Veckans sämsta dag verkar bli bra,.
Jag har återvänt till Stockholm. Behöver ett par dagar för att acklimatisera mig och sedan kommer senaste nytt från Barcelona. Ser dock fram emot Syrrans födelsedagsdrink med efterföljande utgång på Debaser i morgon. Jättekul att träffa folk igen!
Har en allvarlig friteringsöverdos vilket gör att jag måste lägga mig i framstupa sidoläge ett tag.
Det regnar. I min lilla spanska by finns det valdigt begransade aktiviteter att ta till nar stranden inte funkar.Jag listar har de basta sakerna:
Det var allt.
Barcelona pa sondag. Stockholm nasta fredag. Da blir det liv och rorelse sa det racker och blir over.
Sa far man inse sanningen som alltid kommer i fatt en. Jag blir alltid spansk efter X antal dagar spenderade i detta land. Det smyger sig pa en. Oftare gar det snabbare an det har gjort den har sommaren men det beror nog till stor del pa att jag spenderat hela aret i Sverige och inget alls i Spanien. Jag trodde ett tag att jag verkligen var totalt spansk-immun. But no.
Spanskan rinner pa, kommer pa mig sjalv gnola pa El canto de loco eller La Oreja de Van Gogh istallet for nagon svensk motsvarighet, tycker att kl 04 ar mycket tidigt att avsluta kvallen, dansar spanska danser pa lopande band utan skam i kroppen, reagerar inte alls pa tva gubbar pa en moppe och en korg full med meloner och pratar hogt och gestikulerar mer an vanligt.
Jag ar spansk. Igen. Nu kommer det bli jobbigt att komma tillbaka till Sverige.Como siempre.
Ok, det blir ett litet inlagg till, har under semestern. En luftkonditioneringsman kom hem till oss sa jag drog till internet. Systrarna far ta hand om honom. Idag ar det som lordag har i Spanien eftersom det ar helgdag i morgon. Kommer inte ihag vilket helgon i ordningen som det ar dags att fira – men jag ar pa!
Senaste lordagen slutade med att Sanna och Syrran forsvann och svarmade med varsin sommarflirt och Lillsyrran Mia och jag akte pa en minisemester med Marcelino till bagericentralen sa Mia fick sina muffins som hon tjatat om. Jag inser att jag ar for gammal for att fixa det spanska sommarfesttempot! Kom hem vid 6 men det raknas ju anda som ganska tidigt enligt spanska matt.
Annars forsoker jag och syrran mata vara 13 hemlosa katter, inte ata for mycket choklad och ta foton pa riktigt fula frisyrer och fashion mistakes. Alltsa det finns alltid nagot att gora har i byn.
Livet i byn ar som vanligt. Strand, fest, timslanga middagar, dans hela natten och en och annan Estrella Damm. Man tar det lugnt (om det nu ar att vara ute till 6 pa morgonen), inkasserar en och annan magsjuka, aker bat, ater musslor och umgas med vansinniga blandningar av manniskor. En vecka kvar till BCN och sen Stockholm den 25:e. Bloggsemester tills dess.