Nu har jag fått tillbaka magkatarren. Hurra! Är det bara jag som får magkatarr och spänningshuvudvärk när jag är ledig? Vad ska hända när jag börjar jobba? Blödande magsår och migrän? Blindtarmsinflammation och en bruten arm? Vad vet jag? Det är inte lätt att ha en A-personlighet. Inte lätt alls.
Jag älskar att vara på andra ställen än hemma men jag hatar att resa. Jag blir, redan ett par dagar innan jag ska åka någonstans, orolig och stressad. Kvällen innan och samma dag som jag åker når ångestgraden rikigt högt. När jag väl sedan är framme är det sällan några problem. Det är klassisk förväntansångest som gäller här.
När jag skulle åka från Stockholm till Helsingborg var jag panikslagen. Nu när jag ska åka tillbaka är jag lika stressad och ångestfylld. Jag vet att jag ska försöka ta det lugnt och försöka tänka rationellt men när en viss nivå av ångest sätter in så tappar jag allt rationellt tänkande och agerar på impuls.
Hmm, på ett vis känns det tryggt att min bundsförvant Ångest kom och knackade på igen (eller snarare bröt sig in) – jag har under ett par veckor undrat var den tog vägen. Fram tills i morgon kväll kan den väl få husera hos mig. Men sen åker den ut. Rätt ut.
Idag lyssnar jag på Bizarre love Triangle med New Order. Det borde ni också göra!
Varför hade jag min formtopp i mars med rutor på magen och avsaknad av love handles? Det är ju nu i juli som jag ville se ut så. I mars låg jag ju knappast på stranden. Det gör jag nu. Med endast en större ”ruta” på magen.Shit!
Nu börjar Skånesemestern lida mot sitt slut och Stockholmshetsen väntar runt knuten. På tisdag bär det av, tillbaka till huvudstaden. Då ska en vecka och två dagar spenderas på mest effektivt sätt där tvättning, packning, utgång, fikor och massor av tid med N kommer att avlösa varandra.
Måste vara välplanerad så jag får maximal utedelning. Jag måste till exempel inse att jag nästa onsdagkväll inte kan pendla mellan Killers på Debaser, Berns och Spy bar utan att få magkatarr. Jag ska heller inte boka in fredagen med obotlig optimism eftersom det kan vara svårt att spendera kvällen både på Allsången och på Trädgården samtidigt. Men det är ju så många man vill träffa innan man drar vidare till Spanien. Jag vill bada och sola i Brunnsviken med syrran och Lilla My, jag vill utnyttja tiden med N, jag vill hinna springa några gånger. Det vore skönt att sova någon natt också.
Jag kommer säkert att hinna träffa alla som jag vill och ha en superbra vecka i Stockholm. Ska försöka ta ett djupt andetag och slappna av. Det är ju faktiskt sommar och semester – en tid då man inte bör sluta med magsår och spänningshuvudvärk.
Det är helgen som gäller när man ska ut i Helsingborg. I fredags hängde vi på PL och lyssnade på bra musik. Under kvällen droppade säkert tio personer in som man inte sett på länge, bland dem min kusin. Det är så kul att träffa roliga människor från sitt förflutna. Vissa är det dock mindre kul att träffa – som killen som sedan ettan i gymnasiet har försökt fjäska för att bli polare med en men aldrig lyckats – som fortsätter i samma stil när man är 28. Bara pinsamt. Träffade även ett ex från högstadiet, någon barndomsvän och flera från gymnasiets parallellklass.
I går kom Jos hit till oss och vi drog till stranden. Där hittade vi barndomsvän P och hans gäng som satt och drack mellisar, åt chips och lyssnade på Raised fist. Vi slog oss ner med dem och fick höra störda historier som de upplevt vilket förklarar varför de saknar flickvän. Hade en trevlig eftermiddag trots blåsten.
Sedan gick vi hem och åt världens middag som avslutades med tårta. Drog sedan till Gyllene Prag och mötte upp med vänner. Vi blev till slut ett gäng på 10-15 pers som satt och snackade. Vi drog alla vidare till Depeche Mode-kvällen på PL där det var packat med folk. Tog en öl och var tacksam att jag fick så mycket VIP-treatment så jag kunde nyttja personaltoaletten. Vi stängning drog vi hem.
Väl hemma pratade jag väl för hundrade gången med N i telefon. Trots att vi pratat nästan hela dagen och kvällen kändes det som om det inte räckte. Ville inte lägga på.
Fick till slut göra det ändå och sova. Idag är det playan som gäller.
”Jag går barfota i en affär, tar en glassbåt, jag är kär”
Jag älskar Skåne! Och Bob Hund!
Åhh, jag pratade precis med N som ringde från Debaser och allsången. Lilla My dök tydligen också upp och norpade åt sig luren någon minut. Varför sitter jag här helt själv när alla är i Stockholm och har kul?
Jag hade visserligen ganska kul innan när jag åt grillade jätteräkor som jag tappade på golvet när jag skulle skala dem och tittade på America’s funniest home videos med mamma och pappa. Sen gick mamma och la sig och pappa kollar på Robin Hood – Prince of Thieves och den såg jag för pinsamt få månader sedan. Väntar på att syrran ska komma hem så kan vi ta en runda till PL – indiebaren runt hörnan.
Ska lyssna på någon bra musik nu. Kanske Everything I do I do it for you med Bryan Adams? Eller inte.
Eftersom Time for Heroes inte någonsin kan spelas sönder så lyssnar jag idag på Graham Coxons version. Det är visserligen inte Pete, men det är gammelfavoriten (jag minns mitt nittiotal) Graham!
Dagen har spenderats i Köpenhamn. Solen sken och stan var full med folk. Vi började med att strosa omkring i kvarteren runt Vestergade och åt sedan lunch (italienskt) med föräldrarna. Efter lunchen begav syrran och jag oss mot Vesterbro. Gick igenom de härliga (uhh) porrkvarteren kring Istedgade och tog oss sedan upp på Vesterbrogade och slutligen till Delicatessen. Där satte vi oss ute och tog en kaffe. En trendy Vesterbrosnubbe började snacka med oss och trodde att vi kom från Norge. Vi svarade att vi var från Skåne. Sedan gav han oss tips på Vesterbros bästa hangouts som vi tacksamt tog emot.
Senare drog vi en repa på Fötex och handlade bland annat Lambrusco. Hade ganska ont i fötterna vid det här laget så det var rätt skönt att sätta sig i bilen och åka hemåt.
Köpenhamn är verkligen en sjukt skön stad. Det är synd att man är där så sällan nu för tiden. Jämfört med Stockholm känns Köpenhamn skabbigare på det charmiga sättet, mycket större och bullrigare och med färre fashion victims. Alla cyklar, ingen går mot röd gubbe och inga barer eller mataffärer tar Visakort. Det är en ganska befriande atmosfär. Jag vet inte vad jag föredrar. Just nu Köpenhamn. Nästa vecka, när jag är på plats i den svenska huvudstaden kommer jag säkert tycka tvärtom.
Ikväll blir det middag och sedan möjlig utgång på en fredagsklubb på en strandbar här i Helsingborg. Den heter Barfota. Jag tänker dock ta på mig skor.