Alltså min dygnsrytm är helt wacko sedan spaniensemestern. När jag kom ner till byn i början av augusti så gick jag rakt in i en sömndvala. Kanske en östtspansk sömnsjuka? Något hände i alla fall som fick mig att spendera åtminstone tio timmar per natt sovandes – alltid vaknandes kl 14. Sedan måste jag tillägga de frekventa siestorna som jag tog på någon timme vid 18-20-tiden. Dessutom var jag aldrig ute riktigt sent, vilket annars brukar vara normalt sådär på sommaren i festarbyn. Jag drällde hem mellan två och fyra på morgonen men behöll ständigt sömnmönstret. Åtminstone tills den där dagen då hela gängen skulle sammanstråla klockan 13 för att köra väg och äta lunch ihop. Då fick jag ställa klockan på 12 och snooza i en halvtimme för att sedan helt död sätta på mig fullinne och fulkjol och möta gänget ner på gatan som en zombie. Jag räknade snabbt ut att uppstigning klockan halv ett var som att stiga upp klockan halv sju för vanliga människor. Nu, sedan jag återvänt till Sverige, är det inte riktigt lika illa men titta vem som sitter uppe och bloggar alledeles för sent på natten. Men produktiv är jag åtminstone. Så då kan jag sova med gott samvete imorgon. Men sen – då ska dygnsrytmen på plats igen. Annars slår jag näven i bordet.