Födelsedagspresenter som min kille fick som jag kan dra nytta av:

• Digitalkamera. Det var en sådan där hi-tech mojäng (märk väl min beskrivning eftersom jag annars är en den typen av person som bara: ”åh, på Ica Maxi har de billiga digitalkameror den här veckan – man kanske ska slå till”).
• Hemskt snygga påslakan med svart underlakan och svartvita påslakan med tillhörande örngott. I dem kan jag sussa sött (visserligen med hjälp av sömntabletter och en slägga i huvudet, men ändå, de var fina).
• Sex Ittala rödvinsglas och sex ittala vitvinsglas – och vi vet väl alla vem som är vindrickaren i det här hushållet.
• En tjusig våg. Den kan jag visserligen dra viss nytta av men även ge mig utrymme till hopplösa gråttimmar.
• Några kilo gula kantareller. Yummy yummy in my tummy.

Resten av presenterna är inte lika lätta att utnyttja för egen del (om jag inte är extremt sugen på att klä mig som en man eller dra min karls resväska). Men good enough, säger jag.

Alltså ikväll hade vi ett ordentligt födelsedagsfirande för min kille hemma hos oss. Jag gav honom bland annat en våg. En sådan där designad hipp historia som var svart och passade utmärkt till vårt svartkaklade badrum. Förutom det oförskämda med att ge bort en våg till någon så blev han glad. Hela släkten blev också intresserad vilket ledde till att det blev vägningskö till badrummet. Alla vägde sig och vissa skröt om sin låga vikt medan andra höll tyst. Jag kan meddela att min vikt in denial inte överensstämde med min vikt for real. Det var tung ett slag. Sedan åt jag en rejäl portion kladdkaka i ren depression med marabou mjölkchokladglasyr och vägde mig igen. Då hade jag gått ner två kilo. Så jäkla fint. Nu vet jag hur min diet kommer att se ut i fortsättningen. Splendid.