Marinerad redaktör.

Vickande redaktör för bilagan Härligt hemma ett par veckor så det blir inte mycket mat lagad. Men eftersom jag vet att många – de allra flesta, faktiskt – väldigt gärna vill veta hur man testar grillmarinad så tänkte jag avslöja det nu. Testet var publicerat i senaste Aftonbladet Mat & vin. Går möjligen fortfrande att få tag på.

Det handlar mycket om ordning och reda. Inga av mina paradgrenar men ibland skärper jag till mig.

Först shoppar man marinader. Några glaze och rub fick också vara med. Utbudet är massivt. Fanns säkert hundra olika sörjor och kryddblandningar bara på mitt Konsum. Jag trålade runt i ytterligare några affärer och plockade åt mig de 15 burkar, påsar och flaskor som verkade mest spännande.

Bestämde mig för kycklingfilé – dels för att det inte smakar något (nästan) och dels för att det är poppis.

Bestämde mig för att grilla i ugnen. Det blir visserligen inte lika gott som på träkols- eller gasolgrill men det blir lättare att få bitarna jämnt tillagade.

Ordnung bland die påsen.

Delade kycklingfiléerna i tre delar och marinerade dem i rikligt med marinad eller glaze i 6 timmar i kylen. Ruben fick bara verka några minuter. De glazeade bitarna penslades också precis före servering.

Ordnung här med – fast inte på fotografen.

Numrerade ett bakplåtspapper från ett till 15 och la det på en plåt. Dit med kycklingen och skjuts in i ugnen på maxvärme och grill.

Klart för provsmakning.

Åt, antecknade och lät mig väl smaka. Nja, det vore att överdriva. De flesta marinaderna och glazerna var tämligen trista – och framför allt väldigt söta. Bara två fick fyra plus, ingen fem.

Slutsats: gör egen!