|
Guld ko-vinnare |
…delades ut vid en skimrande Arlagla på Grand Hotel. Och det var ju vassare än både grillfotografering i snöstorm och tårtjurysittningen tidigare på dagen.
Fick chansen att klappa hand åt de fem vinnarna:
Bästa Miljöarbete
Skebo Herrgård, Skebo bruk
(Extra klapp här eftersom det genomekologiska gänget är mina grannar från landet. Grattis!)
Bästa Matglädjeskola
Östergårdsskolan, Halmstad
Bästa Seniorservering
Nicklagårdens kök, Älmhult
Bästa Snabbmål
Wiggo That’s a Wrap!, Stockholm
Bästa Matglädjebutik
Coop Konsum, Sollefteå
Det är faktiskt fullkomligt lysande att någon uppmärksammar och kastar priser även över vardagskäket. Särskilt skol- och äldrematen är värd (och behöver) en massa hejarop och uppmuntran.
Och inte nog med det – jag fick under kvällen tillfälle att tjata på en Årets kock om att vi borde göra ett midsommarmatsjobb och jag kunde dessutom påminna en annan stjärnkock om recepten jag borde haft i måndags. (Kom igen!)
|
Conrad Tyrsén och Gustav Trägårdh. |
Jag fick ävenså äta årets Årets kock Gustav Trägårdhs svinaktigt goda räk- och krabbblaffa med mild getost, äpple, pepparrot, pickles och lågtempad äggula, samt hans rosastekta unganka med pesto på vårnässlor, stomp på jordärtskockor och toppmurklor, nyplockade ängsörter (under snön?) och hoi sin-demiglace…
|
Conrads rabarber och grejer. |
…och på detta Årets konditor Conrad Tyrséns rabarber med gräddfilsmousse kardemumma och massor av godis. Och ja, det var godis. (Han ska förresten baka Vickans och Daniels bröllopstårta tillsammans med de tre Årets konditorer före honom. Det kommer att bli grädde i kakan men inget brudpar på toppen.)
Dessutom fick jag…
|
Salem Al Fakir |
…lyssna på Salem Al Fakir som gjorde en vass version av sin ”Keep on walking” (jo, den var vass),
|
Carin och Daniel. |
få en danslektion av Carin och Daniel Da Silva. Är nu kung på dansgolvet med ”Vattenspridaren”, ”Gräsklipparen” och ”Kebaben”…
|
Mot dansgolvet (baren)! |
…men jag var ändå inte helt bekväm i den avslutande sambalinen. Tur att elaka tv-kocken Tom Sjöstedt hängde i rygg och för en gångs pushade med tillrop om ”fint fotbollssteg”. Eller var det ironi?