Baguetterna måste vara 55 cm långa och väga 250 g. Allihop.

Här är en del av de matbröd, söta bröd och skådebröd som bagarlandslaget ska kvala till VM med på söndag. Eller inte just de här bröden utan en ny uppsättning som förhoppningsvis kommer att se lika fina ut – eller finare.

Och det är en himla tur att det inte var tävlingslimporna eftersom den församlade världspressen nappade åt sig allt brödet – utom runstenen och vikingaskeppet i trolldeg. Själv högg jag en baguette, ett äppelbröd gjort på både vanlig deg och sockerkaksdeg och med kanelkärm i botten samt en brioche med bärkräm och gojibär. Stor succé på jobbfikat. Alla ense om att de sex i laget kan sina grejer.

Själva VM går i Paris och de fuskiga franska värdarna har bestämt att man bara får använda franskt mjöl. Det innehåller inte askorbinsyra som svenskt och jäser därför sämre. Besvärligt, tyckte coach Johan Sörberg eftersom laget inte kunnat öva särskilt mycket med det franska fuskmjölet. (Anar att franska mjölbloggare kan ha en helt annan uppfattning om detta.)

Smaskig fiberbomb.

Den här blygsamma limpskivan tyckte jag nästan var det mest intressanta på pressträffen. Den är bakad på en mix av ett svensk-framtaget kornmjöl (Kornbygg) som bara odlas i större skala i Norge, lite rågmjöl och hälften vetemjöl. Tack vare kornet blir brödet extremt fiberrikt (betaglukaner) men känns inte som spånplatta för det utan mycket saftigt och med fin, knaprig skorpa. Vill ha mer sånt!

Fint kök, va? Vi är på Hallwylska palatset i Stockholm.

Och här står 5/6 av landslaget. (Enda tjejen, Moa Brink är rejält skymd.) Imponerade mest så här före kvalet gjorde lagkaptenen Håkan Johansson med noteringen 450 semlor på tre månader. Uppätna, alltså.

Sista tampen på en baguette från Matdistriktet (rar butik – men 35 spänn för en bagge?) fick bli nattmacka. Förkyld i dag så jag behöver tröstäta.

Lyxigt franskt lantsmör på ena halvan – mycket gott och smörigt men inte många klickar bättre än det vanliga fabrikssmöret i snabbköpet.

På andra halvan några flisor av en snuskigt god parmigiano vacche rosse (röda kor). Snuskigt dyr också. Vill inte tänka på vad de där ostspillrorna kostar. (Och nej, jag brukar inte piffa mina mackor med timjanskvistar men vi måste få lite stil på det sunkiga matfotot här i bloggen. Får nog lov att fixa mig en kamera men det är roligare att köpa ost och vin för pengarna.)

Hm, mycket prisgnäll i dag. Beror nog på min svåra sjukdom…

Fast ära vare Gud i höjden! Skärbrädan har ett av barnen gjort i slöjden. Snälla pappan fick den alldeles gratis.