…var det vinprovning och middag med nya zeeländska Stoneleighs och Montanas vinmakare Patrick Materman. Det är han som står upp och snackar på bilden. (Liten kändisspaning: Till höger sitter programledaren och antikexperten Peder Lamm försjunken i disku- eller meditation.)

Efter en inledning om den stora vintillverkarens satsning på miljöarbete var det dags för provning. Druvan för kvällen var sauvignon blanc som är den största vitvinsdruvan på Nya Zeeland. (Pinot noir är störst bland rödvinerna.) Druvan brukar – både på Nya Zeeland och en del andra ställen i världen – ge viner som är fräscha med smak av nässlor, fläder och lite kattlåda (najs!) Och i kiwi-vinerna brukar det också finnas lite toner av tropisk frukt.

Mest spännande var att testa tre viner från Montana: 2008 Conders forest sauvignon blanc Marlborough Rapura, 2008 Festival block sauvignon blanc Marlborough Brancott och 2008 Rail bridge sauvignon blanc Marlborough Awatere.

Alla tre från samma år, gjorda på samma druva, utan större fix i vineriet och med druvor skördade från tre vingårdar inom ett par mils radie.

Borde ju smaka rätt lika. Och visst fanns flädern och nässlorna där men i övrigt var de märkligt olika. Förklaringen är olika jordmån, aningen skillnad i temperatur och nederbörd. Rail bridge-vinet var fascinerande med en mycket kraftig doft av tomatstjälkar. Som att stoppa huvudet i en tomatlåda eller djupandas i ett växthus. Fast mer kul än gott.

Vinerna finns inte på bolaget men kan komma i ett provnings-kit så småningom.