Kallskuret är bäst. Nej, sillarna är bäst, alltid. Sedan kommer kallskuret – eller laxarna.

Årets andra. Måste vara rekord för de senaste tio åren om man inte räknar med dem jag brukar snurra ihop själv. Det här var riktigt bra. Var där med ”Matmaffian” som är en yrkesförening för svenska matskrivare. Vi var på Långbro värdshus och det verkade som om de flesta (och det här är ett kräset gäng) var väldigt nöjda.

Inga nymodigheter men en massa klassiker lagade på bästa sätt och väldigt väl ordnat. Fredrik Eriksson som är boss på stället berättade om alla förberedelser. Redan i början av januari sätter han sig med personalen och går igenom vad som funkade bra och mindre bra. Sedan är det förstås inte fullt fokus på julbordet året runt men hela gänget har det i bakhuvudet. Ser man ett juligt loppisfynd slår man till, hittar man farmors gamla recept läggs det på kom ihåg-hyllan. Under hösten lägger man in rödbetor och gör mos på äpplen, allt med sikte på julbordet. Se där, något att ta fasta på för den ambitiöse julfiraren. (Eller så går man på krogen.)

Inte nog med att vi åt så vi storknade. Vi fick höra Ingela Stenson från trendspanarföretaget United minds berätta om vad som gäller inom ätande, julbordande och vad som ger status i livet.

Värsta skämmet för en svensk är att ha ostädat hemma. Något av det duktigaste man kan ta sig för är att göra det lite svårt för sig till jul (eller söndagsmiddagen) och laga mat från den absoluta grunden.

Så vill du vara 5-plus – våttorka golven och sätt grisfötterna på kokning.