– Det är oerhört mycket av skattebetalarnas pengar, som hade kunnat användas bättre, till exempel till att förebygga mobbning.
Det säger Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud efter Aftonbladets avslöjande om hur 13 kommuner satsat 4,5 miljoner för att slippa betala skadestånd till mobbade elever. 

Aftonbadet har kartlagt kommunerna som kämpat hårdast för att slippa betala skadestånd till utsatta barn.
Sammanlagt gäller det 13 skolor som vägrat betala de skadestånd Barn- och elevombudet förelagt dem och drivit fallen vidare till domstol.
Domstolsprocesserna har kostat skattebetalarna 4,5 miljoner kronor.
De utsatta barnen har i slutändan fått dela på 250 000 kronor.

Caroline Dyrefors Grufman företräder i egenskap av BEO barnen. Efter att en anmälan kommit in till Barn- och elevombudet genomför de en grundlig utredning av de faktiska förhållandena. Sedan fattar de beslut om ett eventuellt skadestånd ska betalas ut.
– Vi har i så fall goda grunder för våra beslut.

Men inte alla respekterar Barn- och elevombudets beslut, utan överklagar det till domstol.
Detta innebär alltså stora kostnader.
– Dessutom, vilket man inte ska glömma, innebär det en ytterligare kränkning för eleven, säger Caroline Dyrefors Grufman.
– Jag önskar att skolorna kunde tänka på det.

Av de fall som BEO drivit och som gått till domstol har de bara förlorat ett.
Men varför respekterar då inte skolorna Barn- och elevombudets beslut?Caroline Dyrefors Grufman tror att ett skäl är prestige.
– De vill inte erkänna att de gjort fel, att de har ett ansvar för att ett barn utsatts för kränkningar.

Dessutom tror hon att det finns en stor okunskap hos skolorna, om vad som är deras ansvar, och vilka skyldigheter de har.

Det finns också en aspekt att skolorna är rädda om sitt rykte – och därför in i det längsta vill försöka komma undan ansvar.
– Men det går på båda håll. En rättsprocess kan också väcka ett medialt intresse. Jag tycker man kan se en tendens i att fristående skolor oftare betalar skadestånd efter vårt beslut, ett skäl kan vara att de inte vill hamna i media.

Caroline Dyrefors Grufman önskar att kommunerna, skolornas huvudmän, var bättre utbildade i vilket ansvar de har.
– Då skulle vi inte behöva de här dyra domstolsprocesserna, pengarna de kostar hade kunnat användas till så mycket bättre saker, som att förebygga mobbning.