Många protesterar mot vindkraftverkens fulhet och buller.

Men frågan är om vindkraften inte gör mer skada under havs- och marknivån. Mekaniska ljud från turbinen genom torn och fundament går rakt ut i vattnet. Det lär skapas mycket brum i frekvensomfånget 50-500 Hz. 

Och tydligen är det värre med gravitationsfundament av betong eller stålkonstruktioner fyllda med grus och sten som brummar i 50 Hz. De hörs inte men vibrerar i hela kroppen istället. Lägg därtill den adderade ljudmassan som uppstår när bakgrundsbruset blandas med turbinljudet som kan vara så starkt som 110 dB 50 meter från kraftverket.

Det är svårt att förutsäga skadorna, men ålar och torskar och andra marina invånare har nu börjar simma vilse på grund av den akustiska aktiviteten under ytan. ”Ljuden kan dock ha påverkan på fiskars möjligheter att kommunicera på långa avstånd, oklart dock vilka effekter detta kan ha”. (Karlskrona vindkraft offshore).

Och hur går det med vattnets mest ljudkänsliga individer, kräftorna och krabborna?

Om detta och mera inbjuder LjudmiljöCentrum vid Lunds Universitet till symposium fredagen den 25 mars.

Hur ser forsknings- och kunskapsläget ut idag och vilka luckor finns? Sverige står inför en gigantisk utbyggnad av vindkraften, men hur bråttom är det? Bör kritiken tas på allvar ”medan tid är”, eller gäller det att bygga ut ”medan tid är”, innan politikens vindar vänder?

Finns risk för fartblindhet så att framgångarna täpper till lyhördheten? Vilken roll spelar lagstiftning och beslutsprocesser för en demokratiskt tillfredställande handläggning? Vem har egentligen makten över landskapet och dess ljudmiljöer?

Symposiet kommer att belysa både akustiska, hälsomässiga och samhälleliga aspekter.