Bland alla sköna idéer som svirrar runt i musikens rike hittar jag den självspelande vävstolen.

En gång på 1900-talet tvingades jag flytta från en lägenhet eftersom grannen vävde trasmattor hela nätterna. Trots att jag gillar ljud, var det rätt ljud vid fel tidpunkt.

Med tonsättaren Lars Carlssons och textilkonstnären Maria Johanssons ”SoundWeave” gäller andra varpar i väven. 

I senaste numret av Tonsättaren nr 1, 2011 beskrivs idén:

”Folk hade svårt att sortera in denna av rundgång självspelande vävstol i någon färdig kategori av ting. Var det ett bruksföremål eller ett instrument? Svaret är att SoundWeave är en hybrid av båda. En vävstol i grunden, men med inslag av högtalare, mikrofoner, strängar och fiberoptik i varpen.

Varje gång Maria Johansson slog in en ny tråd i den gnistrande väven föddes ett ljud, som tack vare fiberoptiken blev till bild och dessutom fortplantade sig till rundgång i hög- talarna. Ton och bild inspirerade i sin tur vävandet att ta nya vägar. Till Röhsska kom både de sanna väventusiasterna och rockbanden som helst ville riva loss ett riff på vävstolen.

Hur bild föder ljud och ljud i sin tur föder bild är det som än i dag intresserar Lars Carlsson och Maria Johansson, som under våren bygger en mer exklusiv SoundWeave.

– Förra gången använde vi en befintlig vävstol. Denna gång gör vi en skräddarsydd stol, som också ska innehålla ljussättning. Olika toner ger olika färger på ljuset.

– Det är otroligt intressant att utforska hur olika discipliner kan störa varandra och därigenom föda fram något nytt som vi inte själva kan påverka.”