En av EU:s upphetsande utredningar heter “Förslag till Europaparlamentets och rådets
direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller – Ärende 0194” och 
bygger bland annat på svensk forskning.

Äntligen verkar ljudet få demokratifrågans status i Frankrike, Italien och England. Men i Sverige har miljödepartementet alltid bara delegerat frågan vidare. Ibland hänvisar man till WHO som uttryckligen sagt att ljud och buller inte tillhör de tio mest
 akuta hälsofarorna i paritet med utsläpp i luft och vatten. Ett annat skäl till 
att ingen regering vågar plocka poäng i ljudfrågor sägs vara att ljudmiljö är ett
 vittförgrenat område, politiskt svårarbetat eftersom det angår alla!

Politiker tycks invänta är en naturkatastrof av bullerkaraktär så omfattande att ett helt 
samhälle förlorar hörseln. Och att ”utsläppet” kommer i valtider och gör sig bra i media. Ljudet
 behöver en väckarklocka med samma akutsignal som Tjernobyl och Tsunami. Men 
till mångas glädje har WHO nu skrivit in ljudet i Guidelines for Community Noise
(www.who.int/peh/noise/noiseindex.html).

Under hela 00-talet kom larmrapporterna slag i slag. Till exempel märkte 
oceanforskare att valarnas sång, som normalt når från djur till djur över
hundratals mil, störs av borrtorn och tankfartyg. Valarna simmar helt enkelt
 vilse, fastnar under isen och dör. Enligt dessa oceanologer är bullernivån i 
världshaven ett av de största hoten mot biosfären. Havens dumpningsplatser
 saknar alla möjligheter att kompostera akustiska sopor.

Naturvänner har
 observerat hur fåglar och andra djur ändrat sina melodier och lockrop för att på
så sätt höras bätter.
 Att tinnitus drabbar allt längre ner i åldrarna har man 
vetat länge. Men inte så långt som en rapport från Sahlgrenska vill göra
 gällande, där dagisbarnen med huvuden fulla av sus och pip måste skrika till 
varandra i lekrummen med påföljden att de drabbas av stämbandsinflammationer. Idag räknar EU:s miljöutskott kallt med att 25 procent av befolkningen (ungefär 100 miljoner människor) har någon form av hörselskada.

Också inlärning är ett gigantiskt område som påverkas av omgivande ljud. En 
människa med svår tinnitus lever i ett akustiskt skräckvälde, och i dag höjs röster 
för att krögare, leksaks- och biltillverkare, musiker, poliser, militärer och andra
 måste kunna visa upp ett certifikat som reglerar ljudnivåerna i offentligheten.

Vi har till den grad vant oss vid den höga ljudnivån, att den numera kan sägas 
utgöra välfärdens tysta överenskommelse. Men buller driver oss till alienation. Under ett kontinuerligt brus sätts kroppens 
försvarsmekanismer ur spel, och utan lod i tillvaron kan vi inte mäta avstånd 
och inte heller tid. 
Kombinationen fysiskt hög ljudnivå och subjektiv hörnivå (jag hör saker så som 
jag vill att de ska låta) skapar ofta ett förhöjt blodtryck och en rad 
stressrelaterade besvär.

De nya direktiven för EU:s medlemsstater fokuserar på omgivningsbuller och syftar 
till en ”harmonisering av bedömningsmetoder för bullerexponering och ömsesidigt
utbyte av information”. I praktiken innebär det att man bör enas om 
gränsvärden för olika slags bullertyper och lägga fram bullerkartor tillsammans 
med handlingsplaner.

Det är bra men inte tillräckligt. Varje år 
kostar det medlemsländerna ungefär 25 miljarder euro i åtgärder, i bland annat i 
ökade huspriser, hälsovård, markanvändning, sjukskrivningar. 
Ljudmiljö innebär ju så mycket mer än ljudtryck och decibelmätare. Ljud och 
buller berör dessutom så oändligt många fler aspekter än vägtrafik, järnvägar, 
lufttransporter, industri, fritidsaktiviteter och byggverksamhet.

Men tyvärr berör ingenting i EU:s handlingsplaner den enskilde direkt, hur hon uppfattar buller i och 
kring bostaden, i offentliga lokaler, i skolan, på arbetsplatsen eller i 
transportmedlen. I princip omfattar förslaget allt buller utom det viktigaste, nämligen hur ljudet går in bakvägen på en omedveten nivå. Och hur vi bär ljudet med oss långt efteråt som en känsla av välbefinnande, 
spänning, harmoni.

Okey nu låter jag som en moralgubbe. Och det är jag. För när det gäller ljud är jag både den förste och siste att försvara etiska nivåer och rätten till tystnad.

Därför firar jag på fler än ett sätt Världslyssnardagen, måndag den 18:e juli. Några enkla sätt att delta är att avsätta lite uppmärksamhet på hur vardagsljuden låter. Vilket var det starkaste ljudet idag? Det svagaste? Hörde du något ljud du kan klara dig utan? Gör en ljudpromenad och lyssna till nära ljud och ljud på avstånd. Hur låter dina egna steg och andningar?  

 *18 juli valdes som datum för World Listening Day eftersom det är den kanadensiska kompositören R. Murray Schafers födelsedag. Schafer är en av grundarna till rörelsen akustisk ekologi genom projekt och böcker som The World Soundscape Project och The Tuning of the World.