Som så många andra hänger jag på Politikerveckan och förlänger frukosten med gratisbullar.

På ett ställe debatteras löpsedlar. I ena ringhörnan pr-konsulten och tidigare journalisten Steffan Dopping. I den andra i samlad trupp; Aftonbladets chefredaktör Jan Helin, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Resumés chefredaktör Viggo Cavling. Och smidigt, både i och utanför panelen, Alex Schulman.

Med klädsam ironi har man roligt åt Doppings seriösa åsikt att löpsedeln i någon mån bör spegla verkligheten! Den åtråvärda ”åh fan”-faktorn sågas av Dopping.

Men utgår vi från att en löpsedels livslängd kan mäta sig med en marshmallow, lever trots allt några kvar i minnet. En som ständigt återkommer är: “Miljonär högg ihjäl sin hund med machete.”

Lingvistiskt är en löpsedel förstås en värld i sig. För ingen annanstans uppstår ord som Nakenchock! Snösmocka! Bröstchock! Kräkkollaps! Kärlekskaos! Eller retoriska saltomortaler som Aftonbladets: “Mord idag på Östermalm, Greve sköt neger med jaktgevär”.

Men just nu tänker jag mest på alla löpsedlar vi inte fick se:

Så får du Iggy Pops superkropp.

”Min son dog av atonal musik” – 33-åringens pappa berättar.

Svenska dirigenter på sexsemester.

Ozzy Osbourne: ”Min hjärna blev ett kilo lättare på tio dagar.”

Så mycket tjänar tonsättarna i din kommun.

Träskpaktens svek mot opera-Angela.

John Cage bryter tystnaden.

Känd konsertpianist blottade sig för grannarna på Värmdö.

SVT-kaos efter uppgiften att Dror Feiler tar över Allsång på Skansen.

Foto: Britt Mattsson