Generalpaus (G.P) står det ibland i noterna. Stråkar, pukor, bleck- och träblås gör en häftig inbromsning. Trumhinnorna ställer sig i givakt. Men tyst blir det aldrig.

Runtom flödar en progressiv musik som följer andra lagar; ventilationssystemens musik, andetagens musik, förväntningarnas musik, programbladens musik, harklingarnas musik, stolskrapens musik.

Kompositörer och musiker får förlåta, men parallellt med deras verksamhet finns en ännu större repertoar av antimusik, som i många kulturer uppfattas som självklar. Till exempel i indisk filosofi där varje åtskillnad mellan konst och liv är overklig och opraktisk.

Det finns ingen tom rymd. Alltid finns något att höra. Tystnaden är alltså ingen fungerande flyktväg bort från oljuden.

Soundmirrors #5 (M Strömberg)