Klicka på bilden.

Siw Malmkvist – Tunna skivor.

Schlagersångerskan skulle se förvånad ut, le i besvärliga lägen, sitta uppflugen i höga träd, vila med ena armen över en designad stol, posera med resväskor, ligga på golvet som en uppstoppad tiger, eller bara dyka upp från ingenstans som en hemmafru på rymmen.

Men med Siw Malmqvist är det annorlunda. Se omslaget till ”Tunna skivor” där glamouren är en annan. Hennes leende passar bättre i Federico Fellinis film ”La Dolce Vita”.

Det var 50-tal och skivindustrin ropade efter nya artister som kunde göra hits på svenska. Kopior fast bättre! Många drömde om en framtid som ”Svensktoppensångerskor” (från en skolenkät).

Det går alltid ha åsikter om schlagerns inbyggda identifieringsschema att appellerar inte enbart till snittmedborgaren, utan även räkna med lyssnare långt ner i åldrarna som inte förmår uttrycka vad de hör, bara känna genom huden i melodiernas estetiska sken.

Schlagern leder hela tiden tillbaka till det välkända. Inget stötande får passera. Men med Siw Malmkvist är det annorlunda. Hon är sin egen schlager fångad i ett Lp-konvolut.