De flesta har svårt att förstå varför till exempel musik inte kan vara gratis trots att datorfilen som transporterar musiken är gratis. 

Förpackningen (filen) är gratis, medan innehållet (musiken, filmen, bilden, texten) inte är det. That’s it.

Innehållet ligger inkapslat i ett vakuum och tycks privatiseras på sin väg från sändare till mottagare. Det är också därför som det tycks vara omöjligt att driva en verklig debatt om fildelningens för och nackdelar.

Att originalet är identiskt med kopian, är något av reproduktionsålderns dilemma. För på nätet ligger tusen och åter tusen kloner av originalet. Originalets representation finns ej mer!

Dessutom är kopiering och fildelning inte samma sak. Kopiering berör den närmsta kretsen, oftast bara en person. Fildelning bedrivs organiserat och bryter, när den slår ut i full kraft, uppenbart mot upphovsrätten.

Det är inte bland fildelningsliberaler eller politiker som röstfiskar unga väljare vi hittar kreatörerna som förser konsumenter med ljud, bild och text. Tvärtom.

All konsumtion kostar. Det är ingen politisk, religiös, etisk, filosofisk osv rättighet att just ljud och bild och text ska vara gratis. I så fall borde all annan konsumtion vara gratis. 

Den typiske fildelaren, ofta en ung arg nördig man, slår genast ifrån sig och hävdar att sådana som jag, ”motvalsteknologer”, vill förbjuda en teknisk möjlighet. Ja, kanske. Allt som är tekniskt möjligt behöver ju inte vara tekniskt acceptabelt. Till exempel atombomben, elektriska stolen eller fri spridning av trojaner.

Nu har nätpiraternas egen religion, kopimismen, blivit officiellt erkänd, meddelar TT.  ”Kopiera och sprid är en av våra viktigaste trossatser”, säger kopimismens överstepräst Isak Gerson.