”Gud valde att bli människa, han valde inte att bli orgel, där finns en viss distinktion”, hörde jag biskopen säga under ett filosofiskt kyrkaffe. Ja: ”Orgeln är vikt till tjänst och jag är bara dess attaché”, kontrade domkyrkoorganisten.

”Men varför måste den låta så starkt?”, undrade en från publiken. 
Orgelns ljud tillhör metafysiken. Den har både en ut-klang som rent arkitektoniskt stryker kyrkans valv. Och en in-klang som väcker lyssnarens meditativa sida.

Kan orgelns ljud eventuellt övertala någon att bli troende? Finns det något i orgelns konstruktion som gör att instrumentet står i skuld till religionen? Nej.

När en orgelkonsert fungerar uppstår ett märkligt samspel mellan orgelspelaren som en ”animal symbolicum” ­ utrustad med förmågan att använda musikaliska symboler ­och själva orgeln med sin husliknande kropp.

 Men vad orgelns ljud förmedlar är förstås en tolkningsfråga; en uppenbarelse, en historisk återspegling, själslig gungning.

”Sen är det tur att vissa orglar inte luktar som de låter”, viskade orgelbyggaren i mitt vänstra öra under samma kyrkkaffe.

Det sägs att orgelspelaren och kompositören Otto Olsson hade ett barskåp gömt i orgeln. Vissa organister ställer in en tältsäng bakom skogen av pipor. I Trondheims Dom träffade jag Iver Kleive som visade mig sin askkopp i ett lönnfack under orgelpallen.

Den som tycker att störst orgel vinner, har all anledning att fira torsdag 1:e mars. För då fyller Stockholms Konserthus’ maffiga orgel 30 år av klanglig mognad.  

Jag läser i senaste numret av tidskriften Lyssna. Stockholms konserthusorgel, invigd i februari 1982 och tillverkad av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad i Luleå med bröderna Anders och Jan-Olof Grönlund i spetsen räknas idag till de främsta konserthusorglarna. Anders Grönlund, den skicklige intonatören som tillsammans med brodern givit klang åt de 6100 piporna var av den åsikten att en orgel behöver trettio år på nacken för att klangen skall mogna. Nu är vi där!

Förlagan till orgeln är instrumentet i Concertgebouw i Amsterdam. Grönlundarna mätte upp alla pipor och lät spela in alla stämmorna – erfarenheter som sedan var till stor hjälp vid intonationen av konserthusorgeln. Och rent visuellt torde konserthusorgeln vara en av Europas mest kända via Nobelhögtiden varje år.

Under orgelns 30-åriga historia har världens främsta organister gästspelat: Marie-Claire Alain, Simon Preston, Gustaf Leonhardt, Carlo Curley, Thomas Trotter, Olivier Latry, Dame Gillian Weir med flera. 

Till 30-årskalaset har man anlitat Olivier Latry, organist i Notre Dame i Paris. I övrigt blir hela säsongen en hyllning till konserthusorgeln genom en rad orgelmatinéer.

Lyssna. Bli insläppt i orgelns hus.