Av alla nyhetsbrev som strömmar in är det ett jag läser med extra känslighet: Ljudmiljöcentrums information om det mesta från hur vindkraftverk stör krabbors fortplantning, till de stora kosmologiska frågorna om hur återskenet från Big Bangs grundackord dröjer sig kvar i alltet.

Nu handlar det bland annat om ljudkänslighet som en tillgång. Vilket osökt får mig att förbanna regeringens okänsliga skolpolitik. Det finns undersökningar och underlag (som ingen folkvald läser?) som pekar på hur esteter har en konkurrensfördel i samhället: Känslighet. 

Men att vara extra känslig för sinnesintryck betraktas ofta av omvärlden som svaghetstecken. I barnets värld leder det inte sällan till mobbning och utfrysning på skolgårdar och bland jämnåriga. För många följer denna utsatthet med in i vuxenvälden via den sociala gallring som ungdom och tonår medför. Skriver Ljudmiljöcentrum.

”I vår västerländska kultur har ordet ’känslig’ fått en negativ klang, men högkänslighet kan vara både sårbarhet och gåva”, säger den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron vid New State University of New York, som myntat begreppet ’highly sensitive person’.

Känslighet är ett personlighetsdrag. Ungefär var femte person är en HSP:are. Högkänsliga har ett rikt inre liv som de kan omsätta i kreativitet. Ett träd kan ge dem ett lyckorus. Ett ackord kan starta en härlig kolsyreattack från tårna till hårfästet.