Hildegard von Bingen: Salve Regina

 Det är status med gamla nunnor, den Heliga Birgitta har aldrig varit mera rätt än nu. Men det sätt på vilket Hildegard von Bingen de senaste 20 åren har uppmärksammats världen över är rent exceptionellt.

I år skulle hon ha fyllt 914 år, ingen anmärkningsvärd ålder för en kvinna med övernaturliga krafter. I Live-rörelsen ser man i Hildegard ett skyddshelgon för allt möjligt från örter till healing och doftterapi.

Det var hårda bud att leva som nunna på 1100-talet. Redan som åttaåring skickas hon i benediktinkloster. Samtidigt får hon sin första uppenbarelse och sammanställer fyrtio år senare en tjock bok, Scivas, som i detalj beskriver tjugosex självupplevda syner.

Sedan bygger hon ett eget kloster och börjar skriva låtar om sina profetior. Ta Salve Regina, texten och melodin är flätade till en mystisk väv. Sången fungerar som att be två gånger, och kan samtidigt liknas vid en akustiska punkt i valvet där ljudet självsvänger och masserar hjärnan.

Allt som rör sig och kan observeras på himlen och i stoftet, via en kvinnas låtskrivande, kopplas till låtar som Salve Regina. Det perfekta marknadsföringsobjektet i en tid av nyvaknat intresse för den monastiska traditionen av nunnor.